Psalm 119:105

Creation Museum

2007-05-29T11:30:00.000-07:00

Ta gärna en titt på skapelsemuséets officiella hemsida: http://creationmuseum.org/

Skapelsemuseum

2007-05-28T04:57:00.000-07:00

Answers in Genesis håller på att öppna ett skapelsemuseum i Kentucky. Det uppskattas förstås inte av alla: Läs en av de mer genomtänkta skeptikerna: Darwinisn Conservatism.

Kolla även in "Den förhistoriska världen".

Tradition och katolsk vision

2007-05-27T13:04:00.000-07:00

Jag har som ni kanske märkt skrivit en del nytt till min hemsida, under tiden som bloggen legat nere. Jaq har skrivit en del om auktoritetsfrågan, om vad det är som vi grundar vår tro på. Bibeln, förnuftet, eller kanske traditionen?

Från katolskt håll hävdas ofta att Bibeln i sig är otydlig och behöver belysas av den kyrkliga traditionen. Men att den kyrkliga traditionen inte är så entydig visas bl a av grupper som "Katolsk Vision". En slags katolka liberalteologer, alltså.

Bloggpaus

2007-04-21T10:58:00.000-07:00

Jag har beslutat att ta en paus från bloggandet. Jag kommer istället att koncentrera mig på att arbeta med hemsidan och skriva teologiska och filosofiska essäer. Vi får se hur länge det varar. Jag kanske "öppnar" bloggen tidigar än man anar. Men man vet aldrig.

Politiskt korrekt akademikerparti

2007-04-21T00:24:00.000-07:00

Folkpariets väsen kommer återigen upp i dagen, då man pläderar för att stoppa obehöriga lärare. FP är i grunden ett politiskt korrekt akademikerparti, även om man har försökt tala vanliga människors språk vid olika tillfällen. Med "behörig" lärare avses alltså en lärare tränad i det statliga högskoleväsendet. Om man är verkligt liberal och frihetlig så borde man låta resultatet vara avgörande. Om det krävs statlig lärarutbildning för att utföra ett bra lärarjobb, så kommer skolor att premiera statligt utbildade när man tillsätter lärartjänster. Men det kanske rentav är så att mycket elände som drabbat skolan under 1900-talet beror på lärarhögskoloerna. Akademin är nu inte alltid ett ställe för sannoingssökande och personlighetsdaning. Tvärtom så är akademin ett ställe som är ytterst känskligt för olika modertiktningar. Det teoretiska förnuftet, "skrivbordsperspektivet", är något väldigt ytligt många gånger. Men inom FP så tycks tyvärr detta skrivbordeperspektiv vara mer rådande än inom de andra borgerliga partierna. Många folkpartister är kanske i grunden en slags akademikersossar snarare än sant borgerliga eller frihetliga.

Kritik mot SVT:S "uppdrag granskaning" framförs på Brännpunkt. Jag är kanske inte någon regelbunden tittare då programmet. Men uifrån det jag har sett så är jag ganska tveksam till det sätt på vilket det är upplagt. Det tycks så att säga vara på förhand givet vilka som är "skurkar", och sedan gäller det att ta dessa med fingrarna i syltburken. Jag har fått känslan att detta har spritt sig även till andra program. Ibland kan man säker ha rätr "i sak", men det är formen jag ogillar.

Andra bloggar om: folkpartiet, politik, skolpolitik, lärare, akademin, uppdrag granskning, massmedia, journalistik
Intressant

Från den personliga fronten

2007-04-18T02:43:00.000-07:00

Vad gör en sådan som jag nuförtiden? Just så (1) söker jag arbete, (2) lever upp mina tillgångar, (3) läser en del filosofi, samt (4) läser en del teologi. Plantingas Warranted Christian Belief är det som (återigen) studeras i filosofin, och Piepers Kristen Dogmatik är det som (återigen) studeras i teologin. Jag håller på att snickra på en del teologiartiklar till hemsidan. En som är på gång och förthoppningsvis publiceras förr eller senare behandlar vikten av en rätt Kristologi. Det känns som om det går lättare nu när man är åtminstone tillfälligt befriad från den akademiska filosofin. När det gäller min akademiska verksamher har jag förhoppningsvis tillfälligt kört fast på frågan om betydelsen av likelihood ratios i formuleringen av olika gudsbevis. Men men, jag kanske inte vill tillbringa resten av livet i akademin. Ibland känns det lite som en pseudovärld.

Så går det om man överger bibeltron

2007-04-18T00:00:00.000-07:00

En svensk biskop menar att det "det inte existerar några hållbara teologiska skäl mot samkönade äktenskap." Jag kan acceptera att folk inom ramen för det världsliga regementet har lite olika livsstialr. Så långe vi lever i denna världen så kommer det att finnas ideologier och livsstilar som man kanske itne håller med. Men det är problematiskt att få det till att kristendomen eller Bibeln inte skulle ha något att säga om saken. Det är intressant att fortsätta läsa i artikeln: "Bibeltexterna känner inte till samkönade äktenskap av det enkla skälet att sådana ej förekom när texterna skrevs."

Så talar man om man övergivit de klassisak bibliska och kristna lärorna om verbalinspirationen och den naturliga meningen. Då kan man vrida och vända på den mest tydliga bibelrexter som man vill, så att det passar rådande samhällsideologi. Det gäller inte bara homosexualitet, utan alla bibliska läror. Mer än andra kristna riktningar så har den klassiska lutherdomen framhållit Bibelns klarhet. Gud har talat till de enkla människorna på ett klart och tydligt sätt. Men just denna enkla tro kan inte den akademiska, liberala teologin acceptera. Det vore att slå sönder hela den stolthet som präglar den sekulära människans försök till kunskapsbyggen utan Gud.

Framfört allt bör man notera ordet "kärlek", som återkomemr i texten. Det är kanske det mest luddiga av alla de begrepp som idag används för att legitimera lite allt möjligt. Men sann kärlek har alltid sin grund i sanningen och Guds lag, och inte i tillfredställandet av begär eller anpassning till samhällsideologier.

Även i detta område så tycks det märkligt (?) nog vara akademin som leder nedmonteringen av den naturliga lagen och avkristningen av landet.

Andra bloggar om: homosexualitet, politisk korrekthet, etik, svenska kyrkan, kristendom, kristendom. teologi, bibeln
Intressant

Ny kontrovers kring evolutionskritisk föreläsning

2007-04-17T01:19:00.000-07:00

Krister Renard har återigen stött på motstånd från den svenska universitetsvärlden. Denna gång var han inbjuden av en kristen förening vid Göteborgs Universitet för att tala om intelligent design. Det hhr han så vitt jag vet gjort vid ett flertal tidigare tillfällen (jag lyssnade till ett i Uppsala för ett tag sedan). Men eftersom ID inte är politiskt korrekt, och Renard dessutom har en hemsida som enligt hans egen formulering "knappast är känd för sin politiska korrekthet", så fanns det en del personer som inte uppskattade en sådan person gästade universitetet.

Återigen får bekräftas det hur det står till med "toleransen" i detta land. Man får helt enkelt inte avvika från det politiskt korrekta. Att just universitetsvärlden tycks gå i bräschen för det politiskt korrekta korståget är (tyvärr) inte något som förvånar mig. I universitetsvärlden tycks mer än på andra platser politisk korrekthet snarare än fri debatt och sanningssökande vara det dominerande. I många avseenden är det kanske humanioran och samhällsvetenskapen som står för den värsta PK-ismen. Men i just synen på evolution kontra skapelse så är det naturvetenskapen som när ämnet kommer på tal tenderar att uppvisa en slående intolerans mot oliktänkande. Eftersom ID, kreationism eller liknande teorier hänvisar till icke-naturliga faktorer så är de inte vetenskapliga (fram tills nu kan jag till viss del hålla med). Och eftersom de inte är "vetenskapliga" så är de på inga villkor värda att tas på allvar, eller ens mämnas, och det som överhuvud taget dryftas spekulera åt sådant håll måste vara efterbliven, oftörståndig, godtrogen eller oinformerad om "den vetenskapliga metoden" (nu har de evolutionstroende övergivit vetenskapen och går in i en retorisk fight om världsbilder). Traditionella kristna får kanske börja söka sig utomlands för sin högre utbildning.

Andra bloggar om: evolution, kreationism, intelligent design, skapelse, apologetik, filosofi, vetenskap, universitet, akademin, politisk korrekthet, göteborgs universitet
Intressant

Feministisk filosofi

2007-04-16T14:30:00.000-07:00

Filosofiska institutionen vid Uppsala Universiter erbjuder till kommande hösttermin en särskild "Grundkurs i feministisk filosofi och estetik". Man undrar då förstås om det även planeras motsvarande kurser för andra ideologiska inriktningar, som t ex "grundkurs i nyliberal filosofi" eller "grundkurs i katolsk filosofi"?

Apropå filosofi. Jag har tagit en paus från min akademiska aktivitet. Det har givit mig tillfälle att knåpa ihop ett par texter till hemsidan: Hur kan man tro på något som inte kan bevisas vetenskapligt? och Kristen apologetik - några modeller. Vem vet - internet är kanske ett bättre forum att föra fram filosofi på än akademin?

Andra bloggar om: filosofi, akademin, apologetik, feminism, universitet, uppsala universitet
Intressant

Biblisk moral och traditionella västerländska institutioner

2007-04-16T03:10:00.000-07:00

"Vi har aldrig haft det bättre än nu", konstaterar dagens ledare i SVD. Och visst ligger det en hel del i artikeln. Annars hör vi ju titt som tätt domedagsprofeter av olika kulörer gny över allehande förmenta orättvisor och nalkande katastrofer. Men vi ska komma ihåg att Bibeln bjuder oss att lägga jorden under oss, d v s att ta tillvara den och nyttja den för våra ändamål. Till skillnad från djuren så har människan en moralisk och intellektuell förmåga. Hon kan aktivt förändra sina villkor, och är inte utelämnad åt naturkrafterna.

Gud sade till de första människorna:

"Var fruktsamma och föröka er och uppfyll jorden! Lägg den under er och råd över fiskarna i havet, över fåglarna under himlen och över alla djur som rör sig på jorden." (1 Mos 1:28)

Många moderna ideologier ser ju tväremot människans framfart närmast som något ont, som måste begränsas. Människan ska vara underställd de lägre delarna av naturen, och inte tvärtom, tycks man resonera.

Historien visar att traditionella västerländska instututioner med rättsstat, maktdelning och äganderätt är de som bäst möjliggör för människor att utnyttja sina intellektuella och moraliska förmågor till att förändra sina villkor till det bättre. De traditionella västerländska institutionerna är inte i sig sådana att de garanterar de perfekta samhället. De är däremot sådana att de ger möjlighet för individer och grupper att undersöka hur naturen förhåller sig, och hur man kan ta tillvara den för goda ändamål. Bestående framsteg är sådana som kommer stegvis. Det är slående att kritiken mot traditionella västerländska institutuiner ofta går hand i hand med olika utopiska tankegångar; antingen utopierna finns ett framtida lyckorike, eller i ett förgånget idealiserat naturtillstånd.

Andra bloggar om: politik, ideolgi, kristendom, samhälle, etik
Intressant

C S Lewis - en extremist?

2007-04-12T00:32:00.000-07:00

Birger Schlaug kritiserar C S Lewis. Med tanke på dagens åsiktsklimat är väl sådana utfall egentligen inte så förvånande. Allt som avviker från det politiskt korrekta anses ju vara extremt eller farligt.

De går inte så bra för ALPHA-kurserna i Sverige. ALPHA är som ni kanske känner till en slags ekumeniskt introduktionskurs i kristen tro. Att den är ekumenisk gör att lutheraner har svårt för den. Den svenske samordnaren för ALPHA skriver: "Alpha är ett ekumeniskt material där samfundsskiljande frågor som dopsyn och nattvard medvetet inte finns med." Men dop och nattvard är centrala element i kristen tro. Det är de medel som Gud använder för att skapa tro och omvända människor. Man kan helt enkelt inte ignorera dessa heliga sakrament. Om man tror att man kan det, ja då ha man nog halkat in på den reformerta planhalvan. De reformerta tror ju att sakramenten är symboler, och att de i grunden nog inte är så viktiga.

Andra bloggar om: kristendom. teologi, ekumenik, politisk korrekthet,
Intressant

"KD framstår som skattesänkarpartiet nummer ett".

2007-04-11T00:55:00.000-07:00

Så skriver en insändare i Dagen. Men jag har lite svårt att se var problemet skulle ligga om så vore fallet. Kan det vara fel att folk får behålla intjänade pengar?

Läs om en ny (?) sort humanister. De menar att begreppet "humanism" genom en viss förening kommit att förknippas med en aggressiv kristendomsfientlighet.

Det blir mera insändare här: "Sakramental teologi kan inte förenas med väckelsekristendom". Visst är det så, men frågan är vilken av dem man ska ge upp...

Slutligen kan jag meddela att det numera åter är möjligt att kommentera mina bloggposter.

Andra bloggar om: kristendom, humanism, teologi, ekonomi, Kristdemokraterna, politik
Intressant

Alliance of Renewal Churches

2007-04-10T16:15:00.000-07:00

Jag hittade denna relativt nya sammanslutning. Alliance of Renewal Churches. Officiellt ska det vara en luthersk sammanslutning. Den rymmer församlingar inom såväl ELCA som LCMS som en del andra och fristående församlingar. ARC verkar överlag vara ytterst påverkad av olika former av "förmyelse"tänkande, d v s en slags allmänprotestantisk eller evangelikal teologi. Den lutherska läran tunnas ut till att gälla "essentials" (vilket, man kan gissa, är sådant som vilken baptist som helst skulle kunna ställa upp på). "Livet" är det viktiga, etc. Som sagt, ARC är ytterligare ett skäl till varför det behövs en ordentlig luthersk offensiv.

Att församlingar inom Missourisynoden är med i sammanslutningen är kanske inte att förvånas över, för de som känner till Missouris teologiska utförsbacke under 1900-talet. På pappret är det ju som bekant förbjudet för Missourianer att delta i "altar and pulpit fellowship" med villolärare. Men som det ser ut idag så ignoreras detta sunda och bibliska kyrkliga påbud stup i kvarten inom Missouri, utan att någon nämnvärd kyrkodisciplin utövas.

Andra bloggar om: lutherdom, kristendom, religion, teologi, kyrkor
Intressant

Var Jesus Jude eller Kristen?

2007-04-08T10:14:00.000-07:00

Det har talats en del om Jesus denna helg, av skäl som torde vara bekanta (eller kanske inte, för den som gått i den moderna svenska skolan). Ibland sägs det att Jesus inte var kristen, utan Jude, och att kristendomen är något som utvecklats efterhand. Men så är det nu inte.

Vad är skillnaden mellan en jude (nu talar vi om judar i religiöst avseende, inte som etnisk grupp) och en kristen? Judar och kristna har det gamla testamentet gemensamt. Det menar att GT innehåller profetior om en Messiasgestalt. Skillnaden är den att de kristna anser att dessa profetior gick i uppfyllelse i Kristus, medan judarna förnekar det. Om man som de kristna tror att GT:s profetior verkligen syftar på Kristus, är det naturligt att betrakta det som blev den moderna judendomen som den "avvikande" rörelsen. Det är ju enligt detta perspektiv judarna som inte erkännde messias, utan tolkade om GT:s profetior. Ur ett judiskt perspektiv är det tvärt om. Om man inte tror att GT:s profetior syftar på Jesus, så är det naturligt att betrakta de kristna som den avvikande gruppen, några som bröts sig ur och skapade sig en egen messiasgestalt i strid mot profetiornas egentliga mening. Ur ett sekulärt religionsvetenskapligt perspektiv så torde det vara lämpligt att säga att kristendomen och judendomen var samma religion under gammaltestamentlig tid, och att det var först i och med Jesu messiasanspråk som det blev meningsfullt att tala om två distinkta religioner.

Var Jesus då jude eller kristen? Utifrån Bibeln är det klart att Jesus betraktade sig själv som uppfyllelsen av GT:s profetior. Se, vi går upp till Jerusalem och allt skall bli fullbordat, som är skrivet genom profeterna om människosonen. (Luk 18:32) Måste inte Kristus lida detta och sedan gå in i sin härlighet? Och han började med Moses och alla profeterna och uttydde för dem det som i alla Skrifterna gällde honom. (Luk 24:26-27)

Andra bloggar om: kristendom, judendom, religion, teologi, bibeln, Jesus
Intressant

Vad är kristen etik?

2007-04-07T05:31:00.000-07:00

Jag lyssnar lite försenat på Människor och tro:s långfredagssändning om s k "kristen värdegrund". Vad innbeär egentligen "kristen värdegrund" och det närbesläktade uttrycket "kristen etik"? Jag ska kort redogöra för vad jag tror är några generella drag som kan sägas utgöra grunderna för en s k "kristen etik". En kristen etik måste innebära både en respekt för människovärdet,en ofullkomlighetstanke och en ansvarstanke.

Rsepekten för människovärdet innebär en etisk universalism. Det skiljer den kristna etiken från relativistiska tankegångar, som gör människans rättigheter och behov till något som skiljer sig från kultur till kultur, från samhälle till samhället. Det är enligt relativismen fel att "döma" andra kulturer för att de inte respekterar grundläggande mänskliga rättigheter. Människovärdestanken utesluter även alltför utilitaristisk syn på människan, där människor blir medel som kan offras för "samhällets bästa".

Ofullkomlighetstanken skiljer den kristna etiken från utopiska tankegånmgar av olika slag. Den innebär att man ofta måste kompromissa, och välja det minst dåliga av olika alternativ. Den innebär att vi måste ta hänsyn till tradition och konkret erfarenhet. Det finns alltid en diskrepans mellan å ena sidan teoretiska ideologiska principer, och å andra sidan det konkreta utfallet. Många utopiska riktningar bryr sig inte så mycket om denna diksrepans. Resultaret blir ofta förödande när man tror sig kunna omdana samhället i grunden utifrån skrivbordsteorier. Utopismen kan ta sig extrema uttryck, som inom kommunism eller nazism, men även moderata uttryck, som i den svenska sociala ingenjörsideologin.

Den moraliska ansvarsprincipen innebär att människan aldrig kan komma ifrån sitt ansvar för sina handlingar. I dagens samhälle har det finnits en srark tendens att vilja bortförklara människans snedsteg som ett resultat av antingen dålig uppfostran, eller dåliga gener, eller något annat. Den kristna moraliska ansvaraprincipen säger att oavsett vilken bakgrund människan har, eller vilken situation hon hamnat i, är det i slutändan människan som har ett moraliskt ansvar för vad hon gör av sin situation.

Dessa tre korta punkter tror jag utgör en grund för den kristna etiken. Såadana samhällen som är uppbygga enligt ovan nämnda principer, är förhållandevis goda samhällen som kommer att belönas med framgång. Samhällen som ignorerar dessa principer kommer att förfalla.

Andra bloggar om: kristendom, etik, ideologi, samhälle, politik, filosofi, teologi,
Intressant

Riktiga dagar i skapelsen?

2007-04-04T23:59:00.000-07:00

Det är ganska vanligt att kristna idag (även ganska konservativa sådana) menar att dagarna som nämns i Bibelns skapelsebrättelse inte är några "riktiga" dagar. Isället så ska det vara frågan om symboliska beskrivningar av längre händelseförlopp. Institute for Creation Research kritiserar denna idé.

Kristofobin i detta land uppmärksammas på Brännpunkt. Ett och annat uttryck kan man kanske ha invändningar mot (hag tycket det är ganska luddigt att tala om att "kränka" kristna etc). Men grundläggande poängen kan man inte annat än hålla med om: Det finns något av en dubbelmoral hos många s k "politiskt korrekta" som ideligen talar om "tolerans" och nångfald, men som när det väl gäller har svårt att acceptera en uppfattning som traditionell kristendom som avviker från deras egen kulturradikala världsbild.

Ska homosexuella få folk att flytta till Stavanger? Läs vad som är på gång i vårt västra grannland. Man vill få fart på regionen, och inte uppfattas som ett "bedehusland". Men är det inte klassiskt kristna värderingar som arbete, företagsamhet, studier och familjeband som skapar välstånd och framgång? Borde man inte satsa på sådant istället?

Andra bloggar om: kreationism, politisk korrekthet, kristofobi, kristendom, homosexualitet, Norge
Intressant

Bibelkunskaper...

2007-04-03T00:21:00.000-07:00

Svenskarnas kristendomskunskap minskar. Det gäller även bland de teologier studerande vid Uppsala Universitet. Teologiska institutionen har ändrat grundkurser p g a studenternas sämre förkunskaper.

Kanske borde man få studera Bibeln i allmänna skolor i USA? Läs vad AIG anser i fråganom
.

Andra bloggar om: bibeln, kristendom, religion, utbildning, skola,

Maxtaxan

2007-04-02T04:21:00.000-07:00

Det är fler barn som går i förskolan efter att "maxtaxan" införts, skriver DN. Jag citerar från artikeln:

"De föräldrar som stannar hemma med sina barn gör det i större utsträckning av eget val än tidigare"

Man kan ju fråga sig hur många föräldrar som skulle vilja vara hemma, men som är Är det verkligen alltid ett eget val som gör att föräldrar skickar sina barn till dagis? Eller är de tvungna att välja den allmänna barnpassningen p g a de snedvridna subventionerna. Vi får verkligen hoppas att KD bidrar till att återge föräldrarna det fulla ansvaret för barnens fostran. Annars får man överväga den blanka valsedeln vid nästa val.

Andra bloggar om: dagis, barnomsorg, maxtaxa, Kristdemokraterna, familjepolitik
Intressant

Frihet utan ansvar

2007-04-02T01:59:00.000-07:00

På dagens Brännpunkt diskuteras frågan om friskolornas kvalitet. Det är något som diskuterats tidigare. Har de senaste årens nya valfrihet på skolområdet inneburit att en rad "tramsiga" alternativ vuxit fram? Borde kanske rentav en borgerlig regering minska valfriheten en aning?

Detta påvisar ett dilemma i friskolesystemet. Staten betalar, men individen väljer vad pengarna ska gå till. Det innebär i praktiken en "frihet utan ansvar". En helt fri marknad, där den enskilde både betalar och väljer, bygger på "frihet under ansvar”. Jag kan satsa på en tramsig utbildning, men det är jag som får betala för den och det är jag som får ta smällen om denna tramsutbildning inte leder någon vart.

Nu anser jag inte att vi bör gå mot en helt fri marknad när det gäller utbildning. Staten har ett ansvar för att förse barm och ungdomar med grundläggande utbildning. Alla system för finansiering har sina för- och nackdelar. Att statliga myndigheter bedömer kvaliteten kan leda till en fyrkantighet, där man tror att sådan kan bedömas enligt några enkla statistiska variabler (ungefär som i de gamla planekonomiska systemen), samtidigt som staten kan ägna sig åt otillbörlig kontroll. Att helt lämna över finansieringen på en fri marknad riskerar att vissa kan bli utan en god utbildning. Att slutligen ha ett checksystem riskerar att leda till "frihet utan ansvar", där folk använder valfriheten till att välja tramsiga utbildningar. Kanske är någon form av kompromiss det bästa. Staten kan sätta upp vissa kvalitetskrav på de skolor som får skolpeng. Samtidigt bör kanske antalet "andra chanser" (som komvux, förberedande kurser på högskolan etc) vara begränsat, så att elever har en viss press att ta vara på de chanser som bjuds och läser vettiga utbildningar.

Jag har ingen universallösning på hur det hela kan se ut, men diskussionen är i vilket fall som helst välkommen.

Andra bloggar om: utbildning, skola, friskolor, skolpolitik, valfrihet, ekonomi, frihet
Intressant

Homoäktenskap och det civila samhällets frihet

2007-04-01T01:50:00.000-07:00

Debatten om s k könsneutrala äktenskap pågår för fullt. Jag är mot sådana äktenskap i vilket fall som helst, men bland förespråkarna finns det ändå intressanta skillnader. Vissa som förespråkar könsneutrala äktenskap menar att enskilda samfund inte ska tvingas viga samkönade. Det är väl den aktuella statliga utredningens förslag. Vi ska inte ha någon vigselplikt.

Men andra kan inte acceptera dettra. Alla samfund ska tvingas viga alla. Sådana uppfattningar kommer till uttryck i dagens Brännpunkt i SVD.

Debattören antyder att om samfund fick rätt att neka samkönade äktenskap, så skulle de innebära att samfunden i fråga fick välja om de ville följa äktenskapslagstiftningen eller inte. Och det finns ju ingen annan lagstiftning som der är frivilligt att följa.

Men själva poängen med att ge enskilda samfund möjlighet att inte viga samkönade är att man bygger in en valfrihet i själva lagstiftningen, inte att man gör det frivilligt att följa lagen. Så sättet på vilket debattartikeln formulerar frågeställningen är alltså förvirrat. Men det säger något om synen på förhållandet mellan staten och det civila samhället. Alla ska tvingas in i den politiskt korrekta normen. Att det finns människor och civila gemenskaper som går emot homosexrörelsen uppfattas som ett problem. De som däremot vill bevara valfriheten för samfunden i fråga om homoäktenskap förstår att göra skillnad mellan stat och civilsamhälle. Staten ska enligt dessa inte göra skillnad mellan folk och folk, utan vara "neutral". Däremot kan enskilda personer eller civila sammanslutningar ställa upp andra krav.

Det är i grunden samma sak som att staten inte gör skillnad på folk med olika religion eller politisk uppfattning. Här ska staten vara neutral, och inte ta ställning för den ena eller den andra uppfattningen. Vissa skulle hävda att det i praktiken är det lite si och så med detta, med tanke på all opinionsbildning som en rad statliga myndigheter ägnar sig åt. Men hur det än är med den saken, så har fortfarande att enskilda politiska partier eller kyrkor har rätt att ställa andra krav och bara betjäna de med vissa ideologiska uppfattningar.

Men så fungerar den politiskt korrekta sociala ingenjörsideologin. Det faktum att vissa inte vill foga sig i den rådande samhällsideologin blir ett problem. Det är därför "radikala" ideologier, som hyser stark tilltro till möjligheten att omdana samhället efter ideologiska planritningar, tidvis kan uppvisa totalitära tendenser.

Andra bloggar om: könsneutrala äktenskap, familj, etik, samhälle, politik, politisk korrekthet, ideologi. homosexualitet
Intressant

Evangelikal eller biblisk enhet?

2007-03-31T11:47:00.000-07:00

Ulf Ekman skriver om kristen enhet. Han säger sig vara emot en falsk enhet av typ Kyrkornas världsråd. Men likväl tror han att det finns en sann enhet, där (någorlunda) traditionella kristna kan samsas över samfundsgränser. Uppenbarligen kan såväl protestanter av olika schatteringar som katoliker och säkert en del andra rymmas i denna gemenskap. Det är ganska kännetecknande för många s k "evangelikala" kristnas enhetesträvdanden. Inte bara UE, utan även många andra som t ex "Svenska Evangeliska Alliansen" torde kunna instämma i liknande tankegångar. Man avvisar den radikala liberalteologin. Man menar att kristen tro och kristna enhetssträvanden måste bygga på vissa minimikrav när det gäller läran. Man måste tro att Bibeln är Guds ord, Kristi gudamänskliga verk, miraklers möjlighet etc. Det är bra. Men problemet är att många s k "evangelikala" ändå tillåter en ganska stor slapphet i lärofrågor.

En biblisk enhet bygger på enighet i hela den kristna läran. Men är det inte en orimlig utopi att kräva fullständig enighet i alla lärofrågor? Är inte det en onödig sekterism? Vi måste vara på det klara med att de läromässiga skillnader som finns mellan katoliker, lutheraner, reformerta, väckelsekristna m fl inte enbart berör perifera frågor. Nej, tvärtom så rör de sådana frågor som nåden allena, tron allena och skriften allena. MÅnga kristna använder gärna dessa uttryck. Men problemet är att man lägger olika betydelser i dem. Många s k väckelsekristna lär inte att människan blir frälst av nåd allena. Eller rättare sagt: de använder samma ord, men ger dem en annan innebörd. Den ortodoxa lutherdomen gjorde fullständigt rätt när den avvisade de pietistiska villfarelserna när de växte sig starka. Det beror inte på en småaktig fixering vid detaljer elle uttryckssätt, utan därför att pietismen innehöll sådant som hotar själva kärnan i reformationens budskap.

Så det är bra att de evangelikala bekänner Bibelns auktoritet, treenigheten och inkarnationen. Det hör så att säga till minimikraven för klassisk kristendom. Men Bibeln kräven ändå mer av de kristna. Bibeln kräver att man värnar om Sola Gratia (i den biblisk/reformatoriska meningen, som utesluter synergism, "avgörelseteologi" etc), sakrament, prästämbetet och liturgin.

Andra bloggar om: kristendom, teologi, kyrkor, ekumenik,
Intressant

Jehovas Vittnen och kristendomen

2007-03-30T13:57:00.000-07:00

Vad är det för skillnad mellan Jehovas Vittnen och "vanliga" kristna? Det är det någon som undtat i en fråga till bibelsajten.

Den viktigaste skillnaden är förstås att JV inte tror på kristendomens Gud, d v s på treenigheten och inkarnationen. Personen som svarar på frågan har alltså rätt när han påpekar att JV inte accepterar Kristi gudom. Detta är en allvarlig avvikelse från den kristna tron.

Sedan skriver han att JV:s bibelöversättning ska vara tveksam. Så är det. Men här måste påpekas att även den statliga "Bibel 2000" är ytterst tveksam. Sedan ska vi inte glömma att JV förnekar frälsning av nåd allena genom tron allena.

Att JV tar avstånd från den moderna ekumeniska rörelsen är väl å andra sidan inget att anmärka på. Kristen enhet bygger på enhet på Bibeln grund, d v s på en gemensam lära och bekännelse. Detta står i motsats till den moderna ekumeniken, där den en kristna läran efter den andra urvattnas i försöken att hitta minsta gemensamma nämnare mellan olika samfund. Resultatet blir kristen (?) tro som är föga mer än luddiga och innehållslösa floskler.

Andra bloggar om: kristendom, religion, Jehovas Vittnen, ekumenik, bibeln
Intressant

Teologisk beskattning

2007-03-29T00:20:00.000-07:00

En person tycker att det är "Märkligt att parti med kristen profil avskaffar förmögenhetsskatten". På sedvanligt vänsterkristet sätt läser man evangelierna som om de handade om fördelningspolitik. Men frågan om förmögenhetsskattens vara eller inte vara är en fråga för nationalekonomin eller den politiska filosofin, inte teologin. Man måste ställe sig frågan om vilken faktisk effekt föemögenhetsskatten har. Sedan kan man fråga sig om skillnader i inkomst eller förmågenehet som sådana är problematiska, eller bara det faktum att vissa har det dåligt.

Andra bloggar om: ekonomi, politik, förmögenhesskatt, rättvisa, religion, teologi, kristendom
Intressant

Kultur, bildning och elitism

2007-03-28T15:53:00.000-07:00

Är det verkligen säkert att kultur (företrädesvis s k finkultur) gör oss bättre?. Danne Nordling hade en intressant post för ett par dagar sedan, med anknytning till en underteckare i SVD.

Jag vet själv inte exakt vad jag ska säga om saken. Men jag kommer att tänka på situaionen i akademin. Företrädare för s k "mjuka" ämnen inom humaniora och samhällsvetenskap brukar ofta (bort)förklara bristen på konkreta framsteg med mer eller mindre vaga och luddiga resonemang om "bildning" eller "insikt". Men finns verkligen denna "insikt"? Som jag tidigare framhållih så verkar mycket inom de "mjuka" disciplinerna handlar mer om svulsig modeideologier och pompös jargong, snarare än genuin vetenskap. Lägg till att akademiker och intellektuella ofta överskattar sin förmåga och ofta har en ganska elitistisk attityd. I dessa avseenden är jag påverkad av den anglosaxiska liberalkonservativa tradition, som är skeptisk gentemot det teoretiska förnuftets möjligheter.

Men, som sagt, jag är inte helt säket på vad jag ska tycka.

Andra bloggar om: kultur, akademin, universitet, vetenskap, utbildning, humaniora
Intressant

Fortfarande ingen hejd på eländet....

2007-03-27T09:20:00.000-07:00

Jag sitter och tittar på SVT:s "kunskapskanalen". Man kan nu undra om det är så mycket kunskaper som förmedlas, om man betänker att kunskaper enlgit en klassisk defintion ska vara sann och välgrundade. Just handlar det om - tro'r eller ej - genusteori, och sådan är ju varken sann eller välgrundad utan bestå av en massa skrivbordsspekulationer. Nuär der någon akademiker tycker att det är för stereotypa könsroller i barnböcker. Jojo. I socialingenjörsstaten så är barnens fostran något slags experimentområde fär en massa akademiker som funderat ut en massa teorier vid skrivbordet. Snälla regeringen, se till att stoppa genusfasonerna snarast. Lyssna mer på mödrar som ägnar sig åt att fostra riktiga barn, än på akademiker som tillbringar dagarna vis skrivbordet.

Andra bloggar om: feminism, politisk korrekthet, samhälle, barnkultur
Intressant

Samhällsvetenskap "in action"

2007-03-27T08:14:00.000-07:00

Jag sitter och lyssnar på P1, där ämnet är kvinnlig representation i bolagsstyrelser. Bl a så är det en doktorand som hävdar att kompetens ska vara ett "könsmärkt" begrepp. Liknande spekulationer har man väl hört mer än en gång från samhälls"vetenskapens" värld. Det finns inget sant och rätt. Allt är sociala konstruktioner. Den politisk-intellektuella eliten har fria tyglar att konstruera om samhället efter rådande modeideologi. Vi reaktionära stackare som stretar emot behöver "medvetandegöras". I korthet tror många samhällsvetare att samhället kan och bör styras från skrivbordet.

Som påpekats tidigare i bloggen, så är samhällsvetenskapen ytterst osäker. Teorerna är oftast extremt gotdyckliga, och handlar i mångt och mycket om modeideologier snarare är om vetenskap i egentlig mening. (Ja, ja, samhällsvetare som läser detta kommer förmodligen att hävda att vat som är "egentlig" vetenskap minsann är en social konstruktion, men ni andra förstår vad jag menar...)

Finns det då ingen samhällsvetenskap som är bra? Jo, jag tror det. Det finns många bra och kunniga forskare inom historia, ekonomi eller psykologi. Men till skillnad från t ex medicin, naturvetenskap eller teknologi så kan samhällsvetenskapen inte skiljas från filosofin. Samhällsvetenskapen kanpresentera olika rimliga eller principiellt möjliga resonemang. Det handlar i grunden om att analysera olika tankebanor. Det farliga är när många samhällsvetare och intellektuella tror sig vara några slags filosofkungar, några som har skådat ljuset och nått någon slags kvasireligiös insikt som vanliga, dödliga människor saknar.

Andra bloggar om: samhällsvetenskap, samhälle, filosofi
Intressant

Blir fel personer politiker?

2007-03-27T01:05:00.001-07:00

Dokumentärserien om vår förre statsminister, och den ledarstil som man menar framtonat, har diskuterats en hel del, bl a i DN:s aktuella ledare. Jag ska inte så mycket kommentera just "Ordföranden" som person eller ledare. Men jag vill påpeka att "Ordföranden" säkerligen inte är den enda som uppvisar de drag som han kritiserats för. Den (begränsade) politiska erfarenhet jag har säger mig att personlighetstyper med dominanta, arroganta och ibland rent manipulativa drag har en ganska god jordmån i det politiska landskapet. De är skickliga på att nästla sig in i olika sammanhang, armbåga sig fram och manövrera ut rivaler och kritiker. Långt ifrån alla, eller ens de flesta, är sådana. Men de finns där. Och de kan ibland utgöra en ganska obehaglig upplevelse för de kanske nya och politiskt oerfarna som söker engagera sig politiskt.

Ibland diskuteras det att för få unga engagerar sig i politiken. Men vi ska kanske flytta diskussionens fokus. Kanske är en del av de som ändå engagerar sig "fel" personer.

Andra bloggar om: politik, Ordförande Persson
Intressant

Fru Gårman

2007-03-24T02:03:00.000-07:00

Vägmärkenas förtryckande natur hat kommit upp till debatt igen. Mariestads kommun vill införa fru-gårmanskyltar. Nu spelar det i och för sig inte så stor roll hur vägmärkena ser ut. Men det finns knappast ingen anledning att avlöna politiker och byråkrater får sådana här frågor. Det är ett tecken på hur långtgående den sociala ingenjörsideologin är. Jag har så vitt jag kan minnas aldrig mött någon kvinna som upplevt något större förtryck av herr-gårmanskyltarna. Men diverse byråkrater och intellektuella bakom skrivborden kanske har en djupare insikt om vad som ligger i dessa kvinnors "sanna" intresse... Frågan om könsdiskriminering eller förtryckande strukturer i vägskyltar är ett typisk sådant här "problem" som bara finns för de somn förläst sig på en massa skrivbordsteorier.

I den politiska korrekthetens namn vet man aldrig vad som kan komma att ändras härnäst. Ni kan alltid gå in på Yttermera. Det som idag ses som ett skämt kan i morgon vara blodigt allvar.

Andra bloggar om: politisk korrekthet, feminism, trafik, vägmärken
Intressant

"Långt kvar till praktik för alla"

2007-03-23T15:35:00.000-07:00

Det kan vi läsa i Uppsala studentkårs tidning Ergo. Vissa menar att alla studenter bör ha tillgång till praktik. Inte bara studentet på utbildningsprogram. Man vill även införa en fristående praktiktermin för de som läser fristående kurser.

Jag undrar just hur en praktikplats för den som läser praktisk filosofi ser ut...

Andra bloggar om: uttbildning, universitet,

Debattartikel om universitetsteologin

2007-03-21T22:26:00.000-07:00

Så har min debattartikel om universitetsteologins vara (eller kanske rättare sagt icke-vara) publicerats i Dagen.

Vi får se om den genererar några svar. Det skulle vara synnerligen intressant att se vad de olika samfunden anser. I synnerhet många bibeltrogna, som jag gissar till stor del röstar på alliansens partier, torde kunna dela mina åsikter.

Andra bloggar om: teologi, kristendom, universitet, forskning, religion, utbildning
Intressant

Premiär för ny blogg

2007-03-21T16:05:00.000-07:00

Nu är det storpremiär för ytterligare en ny blogg från mig: Time and Eternity. Den kommer att behandla ungefär samma saker som denna blogg, men skillnaden är att den kommer att skrivas på utrikiska.

I synnerhet i USA finns en stor grupp konfessionella, bibeltrogna lutheraner. Tyvärr är många fast i kyrkor som är åtminstone lite halvt villfarande. Vidare så har USA (och den övriga engelskspråkiga världen) stort debattutrymme för åsikter som avviker från det politiskt korrekta, till skillnad från Sverige där det ibland verkar som om det bara får plats för en åsikt i taget. Därför hoppas jag att jag kan knyta viktiga teologiska och filosofiska kontakter.

Låt marknaden döma glassorter

2007-03-21T09:58:00.000-07:00

Det har stormat kring dennya GB-glassen "Girlie". Eller, stormat och stormat... en organisation som kallar sig "Sveriges Konsumenter" menar att produkten "förstärker fördomarna om vad det innebär att vara pojke och flicka". Sveriges Konsumenter är alltså en organisation av något slag, låt oss hoppas att den ej lever på skattemedel. När det står att "Sveriges Konsumenter" ryter till så behöver det inte nödvändigtvis innebära någon större folkstorm.

Nog känns glassen lite småtöntig. Men om fler skulle tycks så kommer glassen att dömas ut av marknaden och försvinna från GB:s sortiment. Men vad som är farligt i dessa sammanhang är att man inte tycks lite på marknaden. Det skulle ju faktiskt kunna visa sig att folk vill ha glassen...

Det finns en klassiskt politiskt korrekt storebrorsmentalitet bakom utspel av den typ "Sveriges Konseumenter" levererat. Det är typ *fruktansvärt* att det *fortfarande* finns männuskor med sådana *hemska* åsikter att det finns sådant som könsroller. Det måste den styrande eliten omedelbart rätta till. Folket behöver uppfostras till att anamma "rätt" värderingar.

Andra bloggar om: glass, politisk korrekthet, feminism
Intressant

Universitetsteologi och akademisk frihet

2007-03-21T02:34:00.000-07:00

De som försvarar det statliga universitetsteologin säger ofta att detta system ger mer akademisk frihet. Om vi hade privata, kyrkliga institutioner som tog hand om teologiutbildningen så skulle denna vara mer styrd av respektive samfunds lära. Men mot detta kan man invända att Dagens statliga teologi de facto är starkt liberalteologiskt präglad. Man säger sig företräda en "vetenskaplig" eller "objektiv" teologi. Men någon sådan teologi finns inte. Denna s k "vetenskapliga" teologi är i praktiken inget annat än liberalteologi. De som är bibel- och bekännelsetrogna har i praktiken inget att hämta vid de statliga teologiska fakulteterna. Den s k "neutraliteten" är en illusion. Och om man hade ett system med kyrkliga elle rprivata teologiska saminarier, så kan man ju starta ett nytt (mer liberalt eller pluralistiskt) seminarium om man inte är nöjd med de befintliga. I USA finns det ju massvis med liberala seminarier som torde vara ganska lika de svenska teologiska fakulteterna. Slutlgen så är det ingen absolut rättighet att få ägna sig åt teologisk forskning eller utbildning. Någon måsta vara intresserad av den forskning man ägnar sig åt. Här ser vi en skillnad mellan ett radikalt och ett konservativt frihetsbegrepp. Det konservativa frihetsbegreppet innebär alltid en frihet under ansvar.

Andra bloggar om: teologi, kristendom, universitet, forskning, utbildning
Intressant

Ärlig mot Jesus?

2007-03-21T01:57:00.000-07:00

Här är någon som oroar sig för att inte ha varit "ärlig mot Jesus". Det visar på hur fel det kan bli i s k "väckelsekristna" sammanhang. Hela den här tanken att man kan "avgöra sig" för Gud är att vara oärlig mot både sig själv och mot Gud.

Vad är egentligen Bibeln? Läs mer här. En bättre informationskälla än den liberala s k "bibelsajten".

På den personliga fronten ser det ut som om min debattartikel om att avskaffa den statliga universitetsteologin jag skickade till Dagen för ett tag sedan kanske publiceras inom kort. Det har ju nyligen flammat upp en debatt om universitetsteologin på tidningens opinionssidor.

Dick Erixon talar klarpråk om integrationen och den politiska korrektheten.

Carl Bildt kommenterar "Ordförande Perssons" påståenden.

Andra bloggar om: teologi, kristendom, politik

Svenska kyrkan är inte luthersk

2007-03-20T02:28:00.000-07:00

Lutherska Världsförbundet firar 60-årsjubileum i Lund, rapporterar Dagen. Men LVF är lutherskt bara till namnet. I själva verket är det en smmanslutning av allehande kyrkor, där många är öppet liberala. Man har vidare kompromissat med den katolska kyrkan i fråga om rättfärdiggörelsen. Liberalerna försöker få det till att 1500-talets strid om rättfärdiggörelsen bara var en strid om ord. Men så är det förstås inte. Kompromissen i fråga om rättfärdigörelsen förkastas av konfessionella´luthernar, och skulle aldrig ha kunnat ingås om det inte var så att LVF är välfigt liberalteologiskt präglat och inte bryr sig så mycket om den kristna trosläran.

Andra bloggar om: svenska kyrkan, lutherdom, kristendom, .kyrkor
Intressant

Feministisk ideologisk propaganda på universiteten

2007-03-19T16:14:00.000-07:00

Diverse folk i de politiska och intellektuella kretsarna har upprörts över en informationsbroschyr från Högskolan i Halmstad. Broschyren anses befästa könsroller genom att visa bilder på tjejer som prinsessor och killar som astronauter.

Gudrun Schyman kommenterar det hela: "Vi väljer inte vad vi vill, utan vad vi förväntas vilja".

Det är typiskt för hela det här vänsterfeministintellektuella sättet att se på samhället. Personer blir en slags arionetter för de mystiska storheter som brukar kallas för "strukturer". Räddningen finns hos den politiska och intellektuella eliten, som har genomskådat det hela och har som sin uppgift att upplysa oss stackare vad vi "egentligen vill". I praktiken innebär det naturligtvis att vi ska tvingas leva som eliten vill.

Men det som vänsterintellektuella kallar för "strukturer" skulle många konservativa eller liberaler kalla för "traditioner" eller "spontana ordninar". Och det behöver inte vara något fel med dessa bara för att de inte stämmer överene med rådande modeideologier.

Ett problem i sammanhanget är att det på många samhällsvetenskapliga och humanistiska institutioner bara finns företrädare för kulturvänsterns synsätt. Det kan jag säga efter att ha tillbringat nästan fem år i det svenska universitetsväsendet. När man talar om s k " genusfrågor" så är det inte någon klassisk vetenskaplig diksussion. Nej, istället är det en ensidig ideologisk indoktrinering. Jag kan inte tala för hur det går till på alla institutioner, Men på de ställen jag varit på så är bilden (iaf när det gäller feminism) entydig: När s k "genusfrågor" tas upp så tas enbart det (vänster)feministiska perspektivet upp. Jag har aldrig (vad jag kan komma ihåg) varit med om att lärarna presenterat någon systematisk kritik av feminismen från ett klassiskt liberalt eller konservativt håll.

Vad tycker vår liberala och konservativa regering om detta?

Andra bloggar om: feminism, universitet, vetenskap, politik, ideologi
Intressant

Är "kreationister" USA:s fascister?

2007-03-17T16:35:00.000-07:00

Answers in Genesis sågar en i raden av böcker som söker misskreditera biblisk kristendom. Om den aktuella boken skulle sälja bra kan det hända att den kommer ut i en svensk upplaga, och då kan det vara bra att vara beredd. Även om det ibland finns korrekta påpekanden om föräldrade data eller felaktiga tolkningar, så är den antikreationistiska retoriken ofta full av generaliseringar och nidbilder.

Andra bloggar om: kreationism, kristendom,
Intressant

KDU och aborter

2007-03-17T13:47:00.000-07:00

Ella Bohlin redogör för KDU:s inställning till aborter. Det är ju glädjande att KDU och dess moderparti åtminstone vill problematisera frågan. Men det finns ändå en del man kan undra över.

1) KD och KDU säger att det är kvinnan som ska ha det avgörande beslutet. Men jag undrar varför de anser detta. Är det enbart för att de anser att ett förbud inte är praktiskt möjögit att upprätthålla? Eller med andra ord: skulle de förbjuda aborter, i den mån det vore möjligt att upprätthålla förbudet?`Eller är det så att man tycket att det finns något mer principiellt önskvärt i att "kvinnan ska bestämma"?

2) KDU nämner en hel del s k "förebyggande" åtgärder. Men redan nu torde ju svenskarna vara bland de mest "upplysta" folken i världen när det gäller sexualitet. Kan det inte vara så att mycket av denna "upplysning" varit kontraproduktiv, då den spätt på den sexuella frigjordheten? Det är ju en tes som drivits i konservativa kristna kretsar. Kan det finnas en rädsla från KD(U) att framstå som "moralistiska", om man t ex skulle hävda att avhållsamhet fram till äktenskapet vore önskvärd?

Sedan har vi ju frågan om vem som ska ansvara för allt detta "förebyggande" arbete. Ska alla skolor vara tvungna att de en viss form av sexualundervisning? Ska detta gälla även kristna skolor, eller hemunervisande föräldrar? Mycket av det "förebyggande" arbetet kostar pengar. Liksom i frågan om aborter skulle man kunna se ett vistt förebyggande arbete som det minst onda.

Men då komemr frågan: Tycker KDU att detta "förebyggande" arbete är just ett "nödvändigt ont"? Något som ofta framhålls som en "förebyggande" åtgärd är en lätt tillgång till preventivmedel för ungdomar. Det är något som många förespråkare av en kristen etik torde vara misstänksamma mot. Är det ett "nödvändigt ont" att 15-åringar kan få tillgång till preventivmedel? Något som man helst inte skulle vilja se men som man är tvungen att acceptera p g a den utbredda "frigjordheten"? Eller tycker man att det även här finns något principiellt önskvärt i att 15-åringar kan få tag på preventivmedel?

Andra bloggar om: KDU, abort, etik, politik
Intressant

Nya Testamentet i Lund

2007-03-16T12:39:00.000-07:00

Debatten om den nytestamentliga exegetikens framtid vid vårt sydliga universitet fortsätter. Med tanke på allt enlände som den statliga (=liberalteologiska) bibelforskningen ställt till det så skulle det kanske inte göra så mycket om den minskade lite. Men å andra sidan... de religionsvetenskapliga ämnen som kanske får ökad plats istället för exegetiken är nog inte precis bättre ur ett bibeltroget perspektiv. Jag kan tänka mig att om Nya Testamentet får mindre plats, så kommer utrymmet att fyllas av diverse "politiskt korrekta" [läs: genusteori etc] ämnensområden. Så vi bör inte bli överoptimistiska bara för att den statliga NT-forskningen minskar något.

Andra bloggar om: kristendom, lunds universitet, nya testamentet, teologi, universitet
Intressant

Kyrköl och diverse nymoralism

2007-03-16T02:08:00.000-07:00

Det är inte alla frikyrkliga som är nykterister. hos den här baptistförsamlingen i ST. Louis kan man få avnjuta en öl tilsammans med Gids ord: Beer and the Bible.

Jag har börjat lyssna på lite musikradiostationer som en motvikt till P(K)1. Men när man gör covers på skvalpoplåtar som inte ens var bra i original - har då inte fantasilöshetem slagit bottenrekord?

I "Människor och tro" så finns är det en krönikör som påpekar att Sverige har ett högt antal aborter - för att vara ett så "upplyst" land med preventivmedel etc. Men är det kanske inte det en bidragande orsak, om det pådriver den sexuella "frigjordheten"? Den stroa frågan handlar om moral, och inte om "upplysning". Sexualteten hör hemma i äktenskapet.

Från den ena moralfrågan till den andra. Jag ser precis att Svenska Kyrkan slutligen sagt jag till homovigslar. I och för sig är det väl bara ett naturligt steg på vägen, då man redan idag viger t ex frånskilda, folk som bott sambo, etc. Men jag hoppas ändå att inte KD bidrar till att legalisera det hela.

Andra bloggar om: öl, kyrka, kristendom, radio, abort, homosexualitet, äktenskap
Intressant

Kristet samhällsansvar

2007-03-15T02:29:00.000-07:00

Douglas Brommesson skriver om olika kristna uppfattningar om kyrkans förhållande till stat och politik.

Dock bör man tillägga att Svenska Kyrkan inte är något speciellt bra exempel på en kyrka som tillämpar en luthersk tvåregementslära (eller någon annan luthersk lära heller, för den delen). Statskyrkosystemet strider mot Bibeln och den ortodoxa lutherdomen, och kyrkans lära får inte styras av politikerna.

Den avgörande frågan borde vara: Vad säger Skriften? Vad säger det klara nibelordet? Den lutherska kyrkans ovilja att (i kyrkans namna) utalla sig i politiska frågor beror till stor del på att det saknas klara bibelord om dessa frågor.

Andra bloggar om: lutherdom, politik, kristendom, teologi
Intressant

Sugen på en pizza?

2007-03-14T16:24:00.000-07:00

Är du sugen på en pixza kan du slinka förbi Nino's Bellissima i New York. För 1000 dollar kan man få sig en pizza med bla kaviar och hummer.

De som tycker att det var lite snålt tilltaget kan söka upp denna pizzabagare. För 2150 pund kan ma få en pizza med bl a cognacsmarinerd hummer och kaviar i champagne.

Om man inte har så mycker pengar kanske denna budgetpizza 100 pund kan duga.

Andra bloggar om: mat, pizza
Intressant

Zimbabwe visar faran med politiska messiasgestalter

2007-03-14T04:37:00.000-07:00

Den politiska och ekonomiska situationen i Zimbabwe är som bekant inte särskilt uppmuntrande. Efter att ha beslagtagit de någorlunda välskötta farmerna så har det ekonomiska förfallet och eskalerat. Över 80% arbetslöshet, en inflation på 1700%. Det politiska förtrycket mot oppositionen är ingen rolig histora. Här ser vi ett extremfall av den politiska kultur som är alltför vanlig i Afrika och även på en del andra håll i världen. Man sätter en stor tilltro till "starka ledare", som ofta har en personlig karisma, utger sig för att ta de fattigas parti och uppträder som en slags jordiska messiasgestalter.

Vad en sund politisk och ekonomisk utveckling är däremot stabila institutioner. Institutioner är inte knutna till några specifika aktörer eller några specifika personer. Snarare kan enskilda aktörer komma och gå. Så är det på en marknad; enskild företag kan komma och gå. Så är det i en demokrati; enskild aprtier och makthavare kan komma och gå. Grunden för institutionerna är en ofullkomlighetstanke. Därför måste man låta enskilda aktörer få balansera varandra, och låta sådana aktörer som inte håller måttet få konkurreras ut. Felet med de politiska messiasgestalterna är att de knyter upp alltför mycket makt kring sig själva, eller sitt parti eller en liten krets kring sig själva. Någon konkurrens eller balans från andra politiska krafter finns inte. Snarare är det så att sådant som hotar messiasgestaltens makt systematiskt bortförklaras eller motarbetes såsom lakejer för "imperialism" eller "de rika". Man får förlita sig på messiasgestaltens godhet. Men eftersom alla människor är befläckade naturliga begränsningar och mindre ädla drag, är detta ytterst farligt.

Andra bloggar om: ekonomi, ideologi, politik, Zimbabwe
Intressant

Mediadrev och politisk opportunism

2007-03-13T12:43:00.000-07:00

Jag sitter och tittar på Uppdrag Granskning. Denna gång har man ett riktigt intressant reportage. Det tar sin utgång från det s k kungsgatanfallet, och det drev som följde därefter. Det gav en påminnelse om att när mediadrevet väl går igång, så lever det sitt eget liv. Alla kastar sig över det som påstås ha hänt, och bryr sig inte alltid om att stanna upp och ta reda på vad som faktiskt har hänt. Även politike komer in i bilden, som inte är långsamma bär det gäller att plocka populistiska poänger och visa "handlingskraft". Vi får hoppas att det leder till någon diskussion om hur medier och kanske framför allt politiker förhålelr sig till verklaigheten. Det är synnerligen angeläget nu, då politik (som jag påpekade ett par inlägg nedan) verkar handla mer om marknadsföring än om rätt och sanning.

Andra bloggar om: uppdrag granskning, politik, media, samhälle,
Intressant

Politisk korrekthet och social ingenjörsideologi

2007-03-13T03:12:00.000-07:00

Jag sitter och lyssnar på P(K)1. Det handlar om "politisk korrekthet". Tanken är att programmet ska ha med en som är betraktas som "politiskt korrekt", och en som inte är det. Mitt intyck är dock att den senare inte är något riktigt högerspöke, utan det verkar snarare vara en mindre interndiskussion inom det rådande åsiktsparadigmet. De borde ha tagit med någon riktig reaktionär, som kunde såga åsiktsetablissemanget (inkluderat större delen av P(K)1) rejält.

Hur ska man då förhålla sig till det här med politisk korrekthet? Den "politiskt korrekta" debattören har en och annan poäng. Ibland används "PK" som ett allmänt skällsord, utan att man har några egentliga argument. Men detsamma gäller en rad etiketter som de politiskt korrekta använder sig av, som "reaktionär" eller "mörkermänniska" eller "extremist" eller liknande.

Hur som helst kvarstår att politisk korrekthet ofta är ett problem. Nu är det inte åsikterna som sådana som främst åsyftas med "PK"-begreppet. Snarare är det det faktum att man inte "får" tycka på vissa sätt, utan att bli stämplad som en hemsk mörkermänniska. Nu vill jag gå ett steg vidare och påstå att det ofta finns en koppling mellan politisk korrekthet och de åsitker som (oftast) betraktas som politiskt korrekta.

Oftast är det radikala politiska åsikter som är politiskt korrekta. De som har en radikal böjning har ofta en stark tro på att samhället kan och bör omdanas "uppifrån"; utifrån ideologiska planritningar. Är denna tro stark, så blir oftast det faktum att folk tänker, tycker och säger "fel" saker. Ta det här med "strukturer", som ett exempel. En "politiskt korrekt" person kan hävda att bara det faktum att någon inte vill erkänna existensen av "strukturer" gör dessa till uppehållare av dess strukturer. Lösningen blir att de politisktr korrekta "uppifrån" måste "medvetandegöra" den "efterblivna" menigheten. Det finns ett tydligt samband mellan politisk korrekthet och olika former av social ingejörsideologi. Familjepolitik och feminism är ett paradexempel på detta. Om det skulle visa sig att majoriteten av befolkingen inte håller med den feministiska eliten, ja, då blir det ett problem som måste lösas genom pekpinnar från överhetens sida. Eller ta det här med homosexualitet. Det räcker inte bara att homosexuellta ska ha samma rättigheter som andra. Nej, enligt de politiskt korrekta så är det ett problem att det över huvud taget finns sådana som har avvikande åsikter om homosexualitet som fenomen.

Kampen mot den "politiska korrektheten" går alltså hand i hand med kampen mot den sociala ingenjörsideologin. Vi måste (vilket bl a den här bloggen tidvis ägnar sig åt) granska den felaktiga kunskapssyn, samhällssyn, vetenskapssyn, etik, etc som ligger till grund för den sociala ingenjörsideologin. Just tron på att en klick teoretiker kan omdana samhället och sätta sig över de naturliga gemenskaperna är i grunden felaktig. Den bygger på en naiv tro på den politiska, akademiska och intellektuella elitens kognitiva och moraliska förmågor. Tvärtemot den självbild som de ofta själva odlar, så är de inte alltid speciellt "kritiska" eller "sanningssökande". Tvärtom hyser de ofta en stark övetro på den egna moraliska och kunskapsmässiga förmågan, och har minst lika lätt som oss andra att snärjas in av ideologiska moden. Detta har ofta påpekats av konservativa och klassiskt liberala ideologer, och det tål att påpekas om och om igen.

Andra bloggar om: politisk korrekthet, samhälle, politik, ideologi,
Intressant

När politik handar om makt snarare än om idéer

2007-03-13T01:14:00.000-07:00

"Folkpartiet försvagas av destruktivt PR-tänkande". Så heter dagens debattartikel på DN Debatt. Och visst är det viktiga frågeställningar som berörs. Politik tycks de senaste åren ha handlat mindre om idéer och mer om marknadsföring. Ideolgerna har fått ge plats för strategerna. För de konkreta sakfrågor som tas upp kan detta ibland leda till att man tar några steg i rättriktning, ibland i fel riktning. Men man kan fråga sig om det inte är demokratin som blir den stora förloraren av denna utveckling av politiken? Kan det inte leda till att "fel" personer söker sig till politiken - d v s karriärister och maktmänniskor - när det ändå bara handlar om att vinna?

Andra bloggar om: folkpartiet, politik
Intressant

Universitetsteologin...

2007-03-13T00:49:00.000-07:00

Diverse teologer från Lund kommenterar en tidigare debattartikel om att Nya Testamentets exegetik skulle få mindre plats: "Bibelforskning på högsta nivå i Lund". Men skriver vidare: "Undervisning och forskning om Bibelns tillkomst och uttolkning kommer även i fortsättningen att bedrivas vid Lunds universitet på högsta internationella och vetenskapliga nivå." Men den s k "vetenskapliga nivå" är ju i praktiken en slags naturalism/ateism. Så detta borde bekymra de kristna. Alla bibeltrogna kristna borde snarast verka för att de statliga teologiska fakulteterna avvecklas. Det är beklagligt att jag och alla andra kristna - som av teologiska skäl inte kan acceptera dagens "teologiska" fakulteter - tvingas betala för deras liberalteologiska propaganda via skattesedeln. Borde inte den borgerliga regeringen ändra på det? De ska ju ha många kristna väljare. Och de "nyliberala" väljarna borde väl uppskatta att statliga verksamheter avvecklas?

Medlemmar flyr från Ted Haggards församling, rapporterar Dagen. Vi får hoppas att medlemmar flyr från flera församlingar av den typen, d v s som är uppbyggda mer kringe en karismatisk person än en sund teologi.

Andra bloggar om: teologi. kristendom, nya testamentet, bibeln, kyrkor, religion
Intressant

Lutherdom på Youtube

2007-03-12T14:54:00.000-07:00

Här finns ett antal videoklipp som förklarar grundläggande luthersk tro. Det är pastor Ernie Lassman från Messiah Lutheran Church (LCMS) i Seattle som föreläser.

Det finns mera luthersk material på interner. Ett antal föredrag av Seth Erlandssom har nyligen lagts ut på Lutheska Bekännelselyrkans hemsida.

Andra bloggar om: lutherdom, kristendom, religion, teologi
Intressant

CreationWiki

2007-03-11T14:28:00.000-07:00

Även CreationWiki är en alternativ encyklopedia som bör spanas in.

Conservapedia och neutraliteten

2007-03-11T14:01:00.000-07:00

Jag fick precis kännedom om detta alternativ till Wikipedia: Conservapedia. Som namnet antyder så har denna ett konservativt perspektiv. Det har fått en del (företrädesvis liberaler, de är ju från Kanada...) att reagera.

Conservapedia är inte något "neutralt" uppslagsverk. Detta leder osökt in till fråga om hur man ska förhålla sig till neutralitetsbegreppet. En av grundpoängenra i många konservaiva strömningar är att problematisera själva neutralitetsbegreppet. Eller rättare sagt, problematisera den liberala tolkningen av neutralitetsbegreppet. Många liberaler tycks tro att "neutral" betyder ungefär "oberoende av religiösa eller ideologiska infallsvinklar", eller kanske möjligen "strikt vetenskaplig". Men en del konsevativt och/eller religiöst sinnade skulle då säga att en sådan "neutralitet" inte finns. All vetenskaplig kunskap utgår från vissa grundläggande, filosofiska antaganden om världen. Men vänta lite nu... om det inte finns någon "neutral" ståndpunkt i nyss nämnda bemärkelse, leder inte det till en radikal relativism eller postmodernism? Nej. Poängen är att det finns sådant som objektivitet, kunskap, sanning och rätt som ligger utanför vetenskapens område. Vetenskapen är ingen definition för vad som är objektivt eller sant eller rationellt. Här är det de vetebskapstroende midernisterna (ofta olika typer av liberaler) som är eniga med många postmodernister ("radikaler"). Till skillnad från mdernisterna har dock postmodernisterna upptäckt att "vetenskapen" inte är den där strikt ohjektiva och neuterala kraften vi kanskte trott. Den felaktiga slutsatsen de drar är att de inte finns något sådant som neutralitet, sanning, objektivitet, kunskap, rationalitet, etc.

Så, det är bra att etablerade media får konkurrans. Även om den inte är "neutral".

Andra bloggar om: konservatism, ideologi, conservapedia, wikipedia, liberalism
Intressant

Varför ingen medelväg i frågan om nationalism?

2007-03-09T08:12:00.000-08:00

KDU:s ordförande menar att det finns ett "universum mellan KD och SD".

Man undrar varför debatten måste bli så polariserad. Den stora skillnaden mellan KD och SD finns i synen på nationalismen. Varför kan maninte tänka sig ett mellanläge, en moderat nationalism? Det finns förmodligen många svenskar som skulle återfinnas där. Man kan vara kritisk mot både den internationalism och multikulturism som i större eller mindre grad präglar de etablerade partierna, och den ofta förenklade världsbild som SD förespråkar.

Man kan häva att nationalstaten är och förblir en fundamental politisk enhet, och att medborgarskap eller permanent uppehälle i ett land måste förbindas med en vilha att bidra till landets institutioner. Denna mer moderata nationalism är också i linje med hur politik ofta bedrivs i praktikenm, om vi ser bakom de ytliga klyschorna som alltför ofta präglar debatten. Det finns många "multikulturister" som motsätter sig en helt fri invandring. De flesta accepterar i prkatiken mågon form av "särskilda relationer", och är därmed inte helt konsekventa i sina floskler om
"alla människors lika värde".

Man kan tro på ett universellt människorvärde och universella rättigheter, och att nationalstaten är den fundamentala enheten när det kommer till praktisk politik. Man kan göra det och samtidigt avvisa de extrema yttringar som nationalismen ofta stått för. Inom ekonimi och andra områden så talas det ofta om "medelvägar", varför kan man inte göra detta när det gäller nationalism? Inte minst många konservativa ideologer skulle kunna placeras i någon slags "upplyst nationalistisk" fålla, som undviker såväl politisk korrekthet som populistisk retorik.

Andra bloggar om: Kristdemokraterna, sverigedemokraterna, politik, ideologi, nationalism, kristdemokrati, konservatism
Intressant

JämO:s senaste inlägg i debatten...

2007-03-09T00:30:00.000-08:00

När jag spatserade runt på mitt universitetscampus igår så märkte jag att upphetsningen över att få frossa i feminism är stor i akademikerkretsar. När jag snokar igenom närridningarna denna morgon ser jag att JämO och statsfeminismen vill ytterligare stärka sitt grepp: "Att strunta i jämställdhet måste straffas med böter". Feminism är i grund och botten en planekonomisk vänsterideologi, vad än feministerna må säga. Löner bör i första hand vara en fråga av fria avtal, och staten bör inte lägga sig i mer än nödvändigt. Byråkrater bakom skrivbord kan aldrig fånga all den information som behövs för att avgöra vad som är en "rättvis" lön. Det behövs spontana ordningsprocesser traditioner och marknader. Men många akademiker tycks ju vara av den tron att samhället kan styras från skrivbordet. Det är nackdelen med hela det här akademiska sättet att tänka: Man har en så enorm övertro på några få individers artikulerbara förnuft.

Från det ena till det andra. Det har (åtminstone i Ring P1) varit en del diskussion om muslimska kvinnors slöjor på sistone. Jag förespråakr lite sans och balans i debatten. Man bör respektera människors olika livsstilar så länge de är förenliga med en allmän ordning och hyffs. Sedan kan det variera från fall till fall vad denna hyffs kräver. Jag tycker man även här bör vara försiktigt med att använda politiska eller juridiska medel, i synnerhet när det gäller enskilda näringsidkare. Men det finns ju mycket kritik mot muslimer som bygger på ett allmänt religionsförakt.

Andra bloggar om: politik, samhälle, feminism, religion, islam, ideologi

Intressant

Feminismens totalitära tendenser

2007-03-08T02:23:00.000-08:00

Via SVD:s ledarblogg blev jag upplyst om en undersökning som menar att de flesta kvinnor är ganska nöjda med sine relatione. 93% tycker att de lever i en jämställd relation. Det har fått JÄMO att gå i taket. Att så många tror sig vara jämställda beror på en "psykologisk blockering".

Detta visar på det farliga i den statsfeministiska ideologin. Det finns mekanismer inom ideologin med vilka man systematiskt kan bortförklara sådant som talar emot ideologin. Det är samma sak med andra totalitära eller semitotalitära ideologier. Om folk inte beter sig somideologin föreskriver, så har de ett "falska medvetande". De måste låta sig vägledas av det intellektuella avatgardet; bara dessa har fått förmågan att "genomskåda strukturerna" och se hur saker "egentligen förhåller sig".

Men de som vet något om hur den sociala ingenjörsidologin vet att det ofta är tvärtom. S k "intellektuella" och "experter" har yttersy lätt för att fångas upp av olika modeideologier, med litet eller obegränsat empiristkt/vetenskapligt stöd. Så är det med marxismen. Så är det med feminismen. Så är det med mycket av det som går under namnet "social ingenjörsideologi" eller "politisk korrekthet". Man försöker konstruera om samhället efter ytterst osäkra planritningar, och förklarar systematriskt bort allt som inte stämmer med ideologin.

Andra bloggar om: feminism, ideologi, politik, samhälle
Intressant

Kommer Missionsprovinsen att acceptera kvinnliga präster om de får makten?

2007-03-08T02:05:00.000-08:00

Jag ska följa upp gårdagens post om de konservativa inom Svenska kyrkan. I synnerhet när det gäller den s k Missionsprovinsen. Man kan fråga sig vilken kyrkosyn de egentligen företräder. Mycket av den oreda och de (för utomstående) märkliga turer fram och tillbaka torde bottna i det faktum att NP egentligen inte vet var de står i läran om kyrka och kyrkogemenskap,

En fråga man bär ställa sig är om man som princip anser att kyrkan bör var enig i tro och bekännelse, eller kan man acceptera olika lärouppfattningar inom en kyrka? I synnerhet många högkyrkliga torde luta åt den förra ståndpunkten. Här ser man ju kyrkan som i första hand en historiskt framvuxen institution, och läran kommer i andra hand. Men hur är det med de mer gammelkyrkliga? Om MP och de "konservativa" skulle få makten i SvK, hur kommer man då att behandla de liberala grupperna? Kommer man att tolerera kvinnliga präster? Eller kommer man att "splittra" Kristi kyrka genom att bedriva kyrkotukt mot oliktroende?

Andra bloggar om: svenska kyrkan, Missionsprovinsen, teologi, kristdendom,
Intressant

Mindre bibelstudier på universiteten!

2007-03-08T01:31:00.000-08:00

Några forskare i Nya Testamentets exegetik vid Lunds Universitet nenar att deras ämne kommer att få för lite utrymme i framtiden. Men, som tidigare påpekats, menar denna blogg att det ör bra att den statliga teologiska utbildningen minskar ner. Teologi bör vara den bekännande kyrkans uppgift. Exegetiken - tillsmmans med det "ideologiska" ämnet systematisk teologi - tillhör de ämnen som varit pådrivande när det gäller liberalteologi och sekularisering. Vi ska komma ihåg att den s k "vetenskapliga" teologi som bedrivs vid våra statliga lärosäten inte är någon riktig vetenskap, utan en form av förtäckt naturalism (alternativt förtäckt postmodernism, eller vilken ideologi som nu råkar vara på modet).

Andra bloggar om: kristendom, religion, teologi, utbildning, universitet, bibeln
Intressant

Om man inte accepterar en kyrkas ordning kan man inte kräva att få prästvigas

2007-03-07T15:38:00.000-08:00

De konservativa som står kvar inom Svenska kyrkan är en annan gruppering som man kan kritisera ur en biblisk synvinkel. Härom numret så kritiserade Kyrka och Folk i en ledare den "nya" kyrkosyn som man menar att SvK:s ledning företräder.

Vad är det då som är "nytt" i det hela? Jo, Svenska kyrkan ska på olika sätt markera tydligare mot de bibeltrogna. Man kan undra vilken kyrkosyn KoF egentligen företräder. Tycker man att det är en bra ordning att bibeltrogna och allehanda liberalteologer etc samlas i en och samma kyrka, och tillber och går till nattvarden tillsammans? Ur Bibelns synvinkel kan svaret på denna fråga bara bli "nej". En kyrka bygger på enighet i bekännelsen, och inget annat. Om man finner att man inte kan dela en kyrkas bekännelse, så bör man inte vara medlem i en kyrka.

"Ja, men problemet är ju att SvK har fel lära. Det kan väl aldrig vara kristligt att avsäga en präst för att denne förkunnar rätt lära.". Men om prästen har rätt lära, så ska han för det första inte ansluta sig till villfarande kyrkor. Och för det andra, så måste vi respektera religionsfriheten. Om Svenska kyrkan vill vara en liberalteologisk kyrka, så har hon rätt att vara det. En kristen kan inte kräva att få bli präst i SvK, eller att SvK ska ställa sina resurser till förfogande, lika lite som vi kan ockupera moskéer och synagogor och tvinga folk att lyssna på vår förkunnelse.

Att SvK kräver att hennes präster ska ställa upp på hennes egna ordningar är i grunden inte märkvärdigare än att det i en rad andra sammanhang ställs olika krav om man vill bli medlem, eller få en tjänst eller ett förtroendeuppdrag av olika slag. Ibland kanske man inte kan ställa upp på dessa krav. Då bör man avstå från uppdraget ifråga. Samma sak gäller i många kyrkor. Om man vill bli präst i den Katolska kyrkan så måste man ställa upp på hennes lära. Om man itne gör det (och t ex börjar lära att påvedömet är antikrist) så får man räkna med problem.

Andra bloggar om: svenska kyrkan, Missionsprovinsen, kristendom, kyrkogemenskap, teologi,
Intressant

Senaste nytt från Missourisynoden

2007-03-07T15:03:00.000-08:00

Missourisynoden och AALC verkar vara på väg mot full kyrkogemenskap. Läs Missourisynodens rapport om saken här (pdf).

Missiourisynoden är den näst största lutherska kyrkan i USA. AALC (American Association of Lutheran Churches) är en betydligt mindre kyrka, som bildades som en konservativ utbrytning ur den betydligt större (och mer liberala) Evangelical Lutheran Church in America (ELCA). Både Missouri och AALC kan sägas vare mer konservativa och traditionellt kristna än Svenska Kyrkan. Men det är väl de flesta kyrkor, så det säger inte så mycket. Mer konservativa och bekännelsetrogna lutheraner (som jag) är i regel skeptiska mot Missourisynoden. Skälet till dennna skepsis är att Missourisynoden innehåller en alltför stor och oklar blandning mellan olika grupper inom sig, samt står i kyrkogemenskap med en rad ur konfessionell synvinkel tveksmma kyrkor. Bibeln lär att kyrkan ska vara enig i allt vad hon lär och bekänner.

Andra bloggar om: kyrkor, kyrkogemenskap, teologi, lutherdom, kristendom,

Liberaler, konservativa och aborter

2007-03-07T01:23:00.000-08:00

Roland PM diskuterade om inte liberaler egentligen borde vara emot (rätten till) abort för några dagar sedan i Expressen. Och jag kan i princip hålla med. Jag ser inte att det finns något i den konservativa respektive den liberala ideologin som gör att den ena skulla vara mot och den andra skulle vara för aborträtten. Man kan utsträcka ett liberalt (eller t o m ett socialistiskt) rättighetsresonemang till att omfatta även ofödda. Inom konservaismen kan ma ju på liknande sätt ("i princip" åtminstone) hävda att "allmän ordning" eller "nationens bästa" eller något liknande kollektivt värde övertrumfar den "abstrakta" idén om "rätten till liv".

Libertarians for Life är en nyliberal sida som argumenterar mot rätten till abort.

Larry Arnhart skriver på sin blogg "Darwinian Conservatism": I also agree with Hart that the Bush Republicans are utopian in their devotion to an absolute ban on abortion based on their appeal to an abstract "right to life" that extends even to embryos.

Andra bloggar om: liberalism, konservatism, abort, ideologi
Intressant

Ingen hejd på eländet

2007-03-07T01:06:00.000-08:00

Det är ingen hejd på eländet och avkristningen av detta land. Läs vad landstinget i Stockholm ägnar sig åt. Gratis kondomer. Borde inte staten framhålla det traditionella äktenskapet som den normala samlevnadsformer. Det måste ha blivit en vild debatt i landstinget, med de konservativa partierna KD och M på ena sidan och liberalerna/socialisterna på den andra. Eller...?

Ytterligare klagomål från de som tror att lika rättvisa handlar om lika utfall: "Det är få kvinnor i börsbolagens valberedningar". Jag kan meddela DN att det är få män som föder barn. Vad ska vi göra åt dessa himmelskriande orättvisor? Det är förskräckligt när verklighten inte stämmer överens med ideologin.

Men som sagt.. Vi har ju en konservativ regering som snart kommer att ta itu med alla ideologiska galenskaper i detta land (eller...?).

Andra bloggar om: politik, ideologi, samhälle, kvotering, feminism, sex, jämställdhet, konservatism
Intressant

Dagen och SD igen

2007-03-07T00:42:00.000-08:00

Debatten om SD:s evenetuella kristna grund återkommer i Dagen. I ledaren skriver man:

"Kan från en kristen utgångspunkt någon annan respekt för människovärdet tänkas än den absoluta, den som omfattar alla människor, vare sig de är ”muslimkärringar” eller svenskar i x:te generationen?"

Om människovärdet inte är "absolut", så menar man tydligen att SD inte är något parti att överväga att rösta på.

Men kan man verkligen vara konsekvent i sin syn på det "absoluta" människovärdet? Ska alla i hela världen ha tillgång till svensk service, och allt det som det svenska medborgarskapet berättigar till? Vad anser Dagens redaktion i frågan?

Andra bloggar om: sverigedemokraterna, politik, ideologi, kristendom,
intressant

"Jesu grav" igen

2007-03-06T15:54:00.000-08:00

Här är några ytterligare kommentarer om "Jesu grav" och den uppståndelse som blivit. Läs här eller här.

Terrorism, vansinnesdåd och vår kontraproduktiva rädsla

2007-03-06T14:29:00.000-08:00

En post på Johan Norbergs blogg uppmärksammade den amerikanska rädslan för terrorister blivit kontraproduktiv. I sin rädsla för att råka ut för terrordåd så har amerikaner i högre utsträckning valt bilen som färdmedel framför flyget. Eftersom bibel är ett mycket farligare transportmedel än flyget, så har följdaktligen många människor omkommit på grund av detta, som troligen inte omkommit om de valt flyget istället.

Detta ät ett tecken på hur vår irrationella vi ofta är. Religionshistorikerna Olav Hammer gav för några år sedan ut en bok med den talande titeln "Osunt Förnuft", där han går igenom en massa sätt på vilket vårt s k "sunda" förnuft systematiskt feltolkar verkligheten. Många andra forskare inom bl a psykologi, statistik etc har varit inne på liknande tankar. Att det "sunda förnuftet" inte alltid är så sunt får väl sägas vara en av beteendevetenskapens landvinningar. I synnerhet riskbedömning tycks är ett område där det råder en väldig skillnad mellan vad vi är rädda för, och den objektiva/statistiska sannolikhet man löper att råka ut för olika saker.

Ta det här med terrorismen. Man kan fråga sig hur stor sannolikheten egentligen är att vi ska råka ut för ett terrordåd. Jag är ingen expert på området, men jag gissar att den inte är allt för hög i flertalet länder. Det finns hur många andra saker som helst som vi objektivt sätt bör vara mer rädda för. Många människor bör mog vara mer rädda för att halka på bananskal eller snubbla i trappor eller liknande än att råka ut för självmordsbombare. Men nu kommer det "finnurliga". Våra irrationella hjärnor ("osunda förnuft" med Hammers terminologi) ställer till det för oss. Vi har lättare för att ta till oss konkreta, gripande exempel än abstrakt statistik. En bomb smäller, förtvivlade människor gråter ut i direktsändning och kvällstidningarnas brer på med extra feta rubriker. Om detta sker i några större städer ute i världen så är det lätt att måla upp en bild av en värld där terrorister lurar i varenda gathörn. Denna bild förstärks av att en massa människor har ett intresse av att vi är rädda. Det kan vara alltifrån sensationslystna journalister till politiker som behöer sina fiender till företag som säljer skyddsutrustning till diverse myndigheter som vill utöka sin verksamhet genom att kontrollera oss på ännu flera sätt.

Det är inte bara terrorister som är föremål för en allmän rädsla. I vårt land så har ju diskussionen kring s k "vansinnnesdåd" utförda av psykiskt sjuka nänniskor blossat upp lite då och då. Oftast brukar då en och annan läkare eller annan person "i branchen" framhålla att det är en ytterst liten andel av de psykiskt sjuka som begår "vansinnesdåd", att de inte har ökat särskilt mycket, och att det finns en mängd andra saker som människor borde vara betydligt mer rädda för än att råka ut för vansinnesdåd. Men "det osunda förnuftets" mekanismen lutar även här. Några braskande rubriker, och Ring P1-debattörer, drevjournalister, folk på gatan och diverse populistiska politiker som vill visa "handlingskraft" sjunger unisont de enkla lösningarnas lov. "Det är ju fruktansvärt att sådana här personer kunde gå lösa, det borde man ju självklart ha tänkt på innan.

I både fallet med terrorismen och i fallet med "vansinnesdåd" så kan en överdriven rädsla vara förrädisk. Inte bara därför att det är psykiskt påfrestande när ens oro inte står i rimlig proportion till den faktiska risken att råka ut för något hemskt. Enskilda individer kan komma i kläm. Det har vi sätt i terroristjakten. Och har "kriget mot terrorismen" verkligen gjort världen säkrare? Ska vi uttrycka oss försiktigt kan vi ju säga att "det kan vata öppet för diskussion". Problemen i samband med terroristjakten kan uppstå även när det gäller människor med psykiska problem. Det är alltid lätt att i efterhand tycka att det är en massa saker som man givetvis borde tänkt på innan, att det borde ha varit "uppenbart" hur sjuk en person var etc. Men in verklgheten är inte saker så uppebvara som de kan tycksa i Ring P1 eller på löpsedlarna. De som besitter vissa insikter i psykiatrins problem vet att det är ytterst svårt att förutsäga mänskligt beteende. Vårt "osunda förnuft" ser vansinnesdåden och tycker att sådant är fruktansvärt. Men vi ser inte om det finns tusentals mer eller mindre allvarligt psykiskt sjuka som inte begår vansinnesdåd. Psykiatri är en mycket mer osäker vetenskap än andra medicinska discipliner. Det är ganska vanligt att olika läkare gör olika bedömningar, att man bedömer fel, eller att enskilda läkare leds av mindre ädla syften. Visst skulle vi kunna inrikta oss på att till varje skydda allmänheten från potentiellt farliga individer. Men det kan bara ske till priser att en massa harmlösa individer kan komma att låsas in på mycket godtyckliga grunder. Slutligen så kan en överdriven rädsla för och påföljande "hetsjakt" mot psykiskt sjuka, precis som "terroristjakten" vara direkt kontraproduktiv. Om myndigheterna tvingas internera en rad individer som inte kommer att begå vansinnesdåd, så tar det mycket resurser tid och resurser som förmodlige skulle kunna användas bättre till mer riktade åtgärder mot verkligt farliga. Vidare kan man tänka sig att fler psykiskt sjuka kommer att dra sig för att söka vård om de vet att risken för godtyckliga tvångsåtgärder är ganska stor.

Nu kan det förstås finnas siuationer där allmän säkerhet går före individuella rättigheter. Kanske har vi varit för fokuserade på individuella rättigheter i vårt (liberala) västerland. Men vi bör vara på vår vakt. Det är farligt att tro att överheten alltid är god och gör rätt. Innan vi ger överheten ökade befogenheter, så bör vi noga tänka över vilka negativa bieffekter som kan bli resultatet. Vi måste kort sagt kunna tänka ett steg längre än näsan räcker, och se bortom de tillfälliga dreven. Politiska och rättsliga frågor är ofta avvagningsfrågor. Enkla lösningar finns inte. Vare sig när det gäller terrorism, krig, diktatur, psykvård eller något annat samhällsproblem.

Andra bloggar om: samhälle, terrorism, psykvård, rättsäkerhet, rättigheter, ideologi

Intressant

SVT:s senaste utfall mot kristendomen

2007-03-06T14:10:00.000-08:00

Hur resonerar de på SVT:s "Existens"? Jag råkade få se dagens program. Det handlade om den kristna kyrkans eventuella skuld för de grymheter som begåtts i kristendomens namn. Borde kristna känna skuld eller kanske t o m be om ursäkt för dessa? Man intervjuade bl a ett antal teologi(?)studerande på mitt lärdomssäte.

Men varför ska kristna känna någon skuld för vad folk har gjort i kristendomens namn? Få kristna - vare sig bibeltrogna eller mer liberala - torde känna någon speciell sympati för häxprocesser och dylikt. Varför ska vi då be om ursäkt för något vi aldrig försvarat?

Nu kan man kanske hävda att det faktiskt finns något i den kristna tron, som ger dess anhängare mer benägna än andra att begå otrevligheter. Men om det finns det, så borde väl det vara ett generellt argument mot kristendomen som religion? Då bör man väl inte bara be om ursäkt och fortsätta vara kristen, utan man bör överväga att ge upp hela det här med kristendomen eller religion? Här hade månne den starkt kristendomskritiske filosofer Tännsjö en poäng.

Och vidare. Om man vill diskutera kontroversiella delar av Bibeln så bör man väl kanske söka upp någon bibeltrogen? Svenska Kyrkan av idag förkastar ju ändå inspirationsläran, och kommer att bortförklara allt med att "man kan inte bara läsa som det står". Existens kanske inte räknar med att det finns några moderna bibeltrogna kristna.

Andra bloggar om: kristendom, SVT, religion, teologi, samhälle,
Intressant

Illinois Lutheran Conference

2007-03-06T03:52:00.000-08:00

Det finns en mindre luthersk sammanslutning i USA med namnet "Illinois Lutheran Conference". Deras hemsida har nyligen blivit uppdaterad med en fråge- och svarsida.

JÄMO, cafeteriakristendom och Jesu grav

2007-03-06T00:01:00.000-08:00

Jämställdhetsombudsmannen ska syna Svenska Kyrkan: Läs mer i Dagen. Men är inte JÄMO något som vi borde avskaffa? Har vi inte valt en konservativ regering?

Annat man kan läsa i Dagen: Ett debattinlägg i frågan om de tidigare förekommande uteslutningarna. Bibeln har tydliga anvisningar vad som gller för församlingsgemenskap: Församlingen ska vara enig i allt vad den lär, i tro och livsstil. Är inte det stora problemet idag att många församlingar fungerar som andliga cafeterior, där man kan plocka lite vad som passar? Kanske är det därför många "sekter" som mormoner och Jehovas vittnen växer? Där tycks de ju ta religionen på allvar.

Det har varit en hel del tal om Jesu s k grav de senaste (kanske sista, man vet aldrig) dagarna. Försök att omkullkasta kristendomens fundament har förekommit genom hela kyrkans historia. Läs vad Answers in Genesis skriver om saken.

Andra bloggar om: kristdendom, politik, kyrkor, religion, Jesus
Intressant

Vilka politiserar religionen?

2007-03-03T02:08:00.000-08:00

"Det är fel hota och att blanda religion och partipolitik". Så skriver företrädare för Svenska Kyrkan och Svenska Missionskyrkan på DN Debatt. SVK och SMK är två av Sveriges allra mest libralteologiska och kompromissande samfund. De accepterar bibelkritik, utomäktenskapligt sex, aborter och allt möjligt som går emot Bibeln och den naturliga lagen. De har i stort sett övergivit allt vad klassiskt kristen tro heter. Istället har de anammat något slags socialt evangelium, d v s kyrkan har blivit en kvasisocialistisk institution som ska verka för "rättvisa". Med denna bakgrund kan man fråga sig vilka det egentligen är som blandar ihop religion och politik. SVK och SMK tar kanske inte ställning för vissa politiska partier. Men likväl tar de ställning i ideologiskt kontroversiella frågor, något som var extra tydligt under vår förre ärkebiskop.

Jag ser visserligen en fara i att kyrkan lägger sig i dagspolitiska frågor, oavsett vilket ideologiskt perspektv det sker ifrån. Kyrkan ska förkunna Guds och och förbvalta sakramenten. Kyrkans lära ska vila på klara bibelord. Saknas sådana i något område så ska kyrkan avstå från att ta ställning och låta enskilda kristna ancända sina naturliga förnuftsgåvor. Men hela detta förfarande visar på den "religiösa vänsterns" dubbla måttstockar. Man kritiserar konservativa eller bibeltrogna kristna för att lägga sig i politiken, men tar sedan själv ställning i den ena ideologiskt kontroversiella frågan efter den andra.

Andra bloggar om: religion, politik, teologi, kyrkor, svenska kyrkan, svenska missionskyrkan, kristendom, ideologi
Intressant

Den konservativa ofullkomlighetstanken

2007-03-02T14:58:00.000-08:00

Min tidigare artikel om neokonservatismen kan lämpligen följas upp med ett resonemang om den konservativa ofullkomlighetstanken. Olika riktningar inom konservatismen säger ofta att människan är ofullkomlig. Vad detta sedan innebär kan variera en hel del. Ungeför som när diverse liberala fraktioner till höger och vänster diksuterar om vad som menas med frihet. Vi kan urskilja ett antal olika tolkningar av ofullkomlighetstankien som jag kort skall presentera.

(1) Vi har till att börja med den kunskapsmässiga tolkningen av ofullkomligheten. Här finner vi konservatismens skeptiska böjelse. Den menar att goda intnetioner inte är tillräckligt. Ofta vet vi nämligen inte vilka konsekvenser olika åtgärder kommer att få. Denna har använts av liberalkonservativa för att kritisera statlig styrning av ekonomin och olika former av "social ingengörskonst". Den kan även användas av "miljökonservativa", som menar att vi måste vara försiktiga med naturen och ekosystemen. Den har också använts för att försvara en allmän försiktighet, och att man ska ta det långsamt när man förändrar saker och ting.

(2) Vi har sedan den moraliska tolkningen av ofullkomlighetstanken. Denna menar att människan har både onda och goda drag, och att samhället bör vara ordnat så att goda drag belönas, och onda drag bestraffas. Man betpnar att människan är em moralisk agent, med ett ansvar för sina handlingar. Konkret uttryckt kan detta betyda meritokratiska och/eller marknadsbaserade belöningssystem snarare än utjämning, "hårda tag" snarare än "daltande" i brottsbekämpningen, och ett starkt militärt försvar i säkerhetspolitiken.

(3) Vi har slutligen den pessimistiska tolkningen av ofullkomlighetstanken. Denna menar att eftersom det alltid kommer att finnas elände i världen, så ska vi inte hysa för stora förhoppninar om att vi kan förbättra världen. Ondskan ligger så att säga i människans natur, och är en förbannelse vi måste dras med så länge vi vandrar i denna värld.

Hur kan denna korta analys av ofullkonlighetstanken kasta ljus över debatten mellan "neokonservativa" och diverse andra konservativa grupperingar? De betonar uppenbarligen olika aspekter av ofullkomlighetstanken. Neokonservativa, och andra förespråkare av en "aktivistisk" utrikespolitik, kan framför allt stödja sig på (2). De ser militären är en internationell polis. Precis som den vanliga polisen måste slå till mot inhemska skurkar, menar de att militären måste sättas in med kraft mot diktatorer (som de ser som internationella skurkar). De som krisiserat neokonservatismen och förespråkar en försiktigare utrikespolisik kan stödja sig på (1) och (3). Militära interventioner får oavsedda bieffekter, hur goda de värden man vill försvrara än är. Dessutom ska vi inte inbilda oss att det står någon ny världsordning, utan krig, förtryck och diktatur för dörren.

Vilken är då den rätta? Alla tre tolkningar av ofullkonlighetstanken är på sätt och vis viktiga. När det gäller utrikespolitiken så är jag dock beredd att hålla med de som kritiserar neokonservatismen. Framför allt (1) är extra central när det gäller interventioner i främmande länder. Inom ett land finns en gemensam identitet och en gemensam referensram (vilket ints aka tolkas som statiskhet eller slutenhet), varför det ofta går att få legitimitet för sunda och försiktiga reformer när så behövs. När det gäller att omdana länder så är steget mellan beslutsfattare och de som påverkas av besluten mycket större, vaför (1) blir mer akut. Inom ett land så kan jag däremot hysa sympati för de som menar att många liberalkonservativa och paleokonservativa har en alltför pessimistisk syn på staten. Staten behövs, men den måste vila på en etisk grund och ett starkt civilsamhälle.

Andra bloggar om: konservatism, politik, ideologi
Intressant

Ett oslagbart snacks

2007-03-02T11:15:00.000-08:00

Euroshoppers frysta jordgubbar är ett oslagbart snacks. Jag brukar hälla upp dem i en djup tallrik, så är kvällen räddad. De brukar tina efterhand som man sitter vid datorn eller vid TV:n. Man får ett helt kilo för ca 24 kr. Det räcker till flera portioner. Man behöver inte ha något till, utan man kan äta dem som de är. Jämför det med en påse chips, där man kanske bara får 200 gram för samma pris.

Andra bloggar om: mat
Intressant

Forskare kritiserar polisinsats

2007-03-02T09:02:00.000-08:00

En professor i pedagogik kritiserar polisinsatsen i Köpenhamn i samband med rivandet av det s k Ungdomshuset. "De provocerade genom sin kravallutrustning", påstås det bl a. Men vänta lite? Är det inte nog med att universitetspedagogiken förstört och förflummat den svenska skolan genom sitt förakt mot kunskaper, ordning och disciplin? En företrädare för denna universitetspedagogik torde väl vara den sista man ska lyssna på om man vill ha lite ordning och reda. Poisen är ingen lekfarbror (och det borde inte lärarkåren vara heller).

Andra bloggar om: ungdomshuset, polis, danmark, samhälle, pedagogik
Intressant

Neokonservatismen, idealismen och människan ofullkomlighet

2007-03-02T01:30:00.000-08:00

Dagen rapporterar of Claes G Ryns kritik av den utrikespolitik som företräds av de neokonservativa i USA, och som präglat den nuvarande administrationen. I denna fråga är jag böjda att hålla med honom i sak, det finns en skillnad mellan goda intnetioner (att sprida demokrati eller frihet) och de faktiska resultaten. Mycket elände här i världen är ett resultat av goda intentioner, i kombination med bristfällig insikt om de egna förmågorna.

Men det finns ändå mer pincipiella frågorjag skulle vilja problematisera. Ryn tycls mena att det är missvisande att ens kalla neokonservativa för konservativa, eftersom de har en alltför utopisk, visionär eller idealistisk syn på framför allt utrikespolitiken. Här vill jag framhålla att det i princip finns två trådar i den konservativa idétraditionen. Dels har vi "the conservatism of skepticism", som betonar människans ofullkomlighet. Denna betonar begränsningarna eller ofullkomligheterna i människans förmågor. När det kommer till politik innebär detta försiktighet, tradition, erfarenhet och begränsad stat. Dels har vi "the conservatism of faith". Denna betonar ine i första hand begränsingar ellet ofullkomlighet. Snarare är det så att den ensidigt teoretiska eller vetenskapliga försåelsen av samhäller behöver kompletteras med sådant som moral, dygd och eviga eller universella värden. När det gäller praktisk politik så kan denna ta sig i utrryck i en starkare vilja att använda politiken för att bekämpa det onda, och främja det goda.

Jag anser att båda dessa apsekter av den konservativa idétraditionen behövs. Båda följer av den kristna människosynen, och båda har funnits i den amerikanska historien. Den puritanska traditionens "conservatism of faith" har bidragit till den dygd och driftighet som lett till industrialisering, utbildning och slaveriets avskaffande. Man bör betänka många av de "paleokonservativa" som kritiserar neokonservatismen hyser sympatier för den gamla Södern, och betraktar Lincoln som en nästan ännu värre fiende än GW Bush. I dagsläget är det dock kanske som sagt "the conservatism of skepticism" som borde betonas mer. När det kommer till praktisk politik så är det enklare att främja dygden och motverka omoralen i det egna landet, än att ge sig in om omdana andra länder i andra världsdelar.

konservatism,
USA,
politik
ideologi
Intressant

Vad är en "fundamentalist"?

2007-03-01T02:36:00.000-08:00

Under förmiddagens planlösa nätsnokande råkade jag snubbla över denna kommentar på DN Kultur: Kristen funfamentalism. DN söker alltsp dammaa av fundamentalistspöket.

Vad är då en "fundamentalist", kan man ju fråga sig. Ursprungligen betydde dey ungefär samma sak som "klassiskt kristen". D v s, någon som tror att Bibeln är Guds ord, att Jesus uppstod från det döda, att der förekommer mirakel etc. Kärnan är i princip att man tar Guds övernaturliga anspråk på allvar (till skillnad från många moderna teologer, som tycks tro att Gud är en språklig konstruktion eller något). Med denna ursprungliga definition av "fundamentalism" så borde man snarare fråga sig om det finns något sådant som en "icke-fundamentalistisk" kristendom.

Jag skulle hävda att det är möjligt för en kristen att vara icke-fundamentalist, om hon inte går för långt i detta. Den Katolska kyrkan är ett exempel på en organisation som jag skulle betrakta som kristen, men som inte är fundamentalistisk i alla avseenden. (Många inom KK accepterar att Bibeln kan innehålla fel i historiska eller vetenskapliga frågor). Men nu kommer vi till en av huvudpoängenra i denna blogg: Även konservativa katoliker skulle ju av många inom kulturvänstern betraktas som "fundamentalister". Anledning? Man är emot aborter och vill värna om s k traditionella familjevärderingar. Och det är ju inte bara kristna eller ens religiösa som kan försvara "traditionella familjevärderingar". Det räcker att vara allmänt kulturkonservativ. "Fundamentalism" torde alltså på ett ungefär kunna översättas med "något som spökar i bakgrunden närhelst någon vill diskutera den rådande vänsterliberalismen eller kulturradikalismen inom kultur, media etc".

Min föreslagna definiton av !"fundamentalism" är alltså en ytterligare uttunning av den defition som filosofen Alvin Plantinga föreslog i Warranted Christian Belief: "stupid sumbutch whose theological opinions are considerably to the right of mine".

Andra bloggar om: kristdendom, religion, fundamentalism, teologi
Intressant

KD, SD och människovärdet

2007-02-28T02:20:00.000-08:00

KD och SD är två partier som på ett eller annat sätt försäkt profilera sig som värdekonservativa. Från vissa kykor och kristna sammanhang och frågn kristdemokratiska företrädare så har man kritiserat Sverigedemokraterna för dess "omänskliga" politik, som menar är "oförenlig" med en kristen människosyn. Senast idag kritiseras SD av av en kristdemokratisk företrädare i Dagen.

Tyvätr så kretsar debatten ofta kring väldigt allmänna och flummiga tankegångar som "alla nänniskor lika värde", att SD är "antidemokratiskt". Dock säger inte sådana allmänna floskler speciellt mycket. Att påstå att någon är "antidemokratisk", "extrem" eller något liknande är bland det mest substanslösa man kan häva ur sig i dagens debattklimat. Någon Sverigedemokrat har påstått något i stil med att alla människors lika värde inte innebär att alla har rätt att flytta till Sverige. Det finns en poäng i detta. Att alla människor har lika värde utesluter inte att vi står i särskilda relationer till vissa individer. Vi har särskila förpliktelser gentemot vår familj, vår arbetsplats, eller våra landsmän. Om man menar att likavärdesidén utesluter särskilda relationer och förpliktelser borde man åtminstone vara konsekvent. Man borde inte nöja sig med att öka andelen invandrare något. Man borde upplöa familer och nationalstater helt och hållet. Man borde genomföra en jättelik global omfördelning. Vi ska inte nöja oss med att enstaka invandrare ska få komma hit och få läkarbehandling som de ej kan få i sina hemländer. Alla i hela världen borde få komma hit och få del av vår sjukvård. Vi är väl barmärtiga samariter, eller?

Men även om jag kritiserat många (vänster)kristnas och "politiskt korrektas" ytliga kritik mot SD, så finns det förstås problem med partiet. Manhar en alldeles för förenklad och svartvit syn. Invandring är inte enbart av ondo. Det må finnas problem med invandringen, men det är inte så stora som SD påstår. Häromdagen hade SVD en granskning av SD:s påstående om att invandringen skuile kosta 300 miljarder. En "beräkning" som ignorerar det mest grundläggande inom nationalekonomin och statistiken. Och alla Sveriges problem kan inte kopplas till invandringen eller mångkulturen.

Andra bloggar om: politik, sverigedemokraterna, kyrkor, invandring, ideologi,
Intressant

Blir ungdomar stressade av krav i skolan?

2007-02-28T01:59:00.000-08:00

Det säga att svenska ungdomar är stressade. Detta förklaras ofta av att bl a skolan ställer höga krav. Men samtidigt finns det en stark kritik mot det svenska skolväsendet för att det är för slappt. Går detta ihop? Beror verkligen svenska ungdomars stress på en för kravfylld skola? Är det för mycket eller för lite krav i den svenska skolan?

Jag tror inte att den svenska skolans krav är för höga. En allmän erfarenhet när man hör människor med erfarenhet av andra länders skolväsende är att den svenska skolan är rena dagiset. Det tycks som om även undersäkningar påviar fallande kunskaper i många ämnen hos svenska elever.

Då måste vi alltså förklara de svenska ungdomarnas stress på ett annat sätt. En hypotes är att svenska elever inte är vana vid krav, och att de därför reagerar som de gör på de relativt låga krav som ställs. I klartext skulle man kunna säga att svenska ungdomar är förslappade och bekväma. En mer utvecklad hypotes är att ungomars kriterier för vad som är ett lyckat liv är mycket högre nu än för tidigare generationer. Många idag har stora ambitioner för sina liv. Man vill komma in på läkarlinjen, journalisthögskolan, etc. För bara några generationer sedan var högskoleutbildning inte att tänka på för det stora flertaler. Man fortsatte i sina föräldrars spår, och var nöjda om man kunde hålla näsan över vattenlinjen. När de teoretiska möjligheterna ökar, så ökar också stressen för de som känner att de inte kan uppnå dessa möjligheter. Sedan finns ju förstås den ytterligare hypotesen att det kanske finns andra saker än skolan som sätter press på ungdomar. Men om jag går in på detta så blir jag kanske betraktad som en politiskt korrekt moralisk och nörkermänniskan.

Andra bloggar om: skola, samhälle, stress, ungdomar, utbildning
Intressant

All time high...

2007-02-27T17:41:00.000-08:00

När februari månad går mot sitt slut kan jag konstatera att min hemsida haft fler besökare än under någon tidigare månad.

Danmark och amten

2007-02-27T17:30:00.000-08:00

Jag ser att Moderaterna har drivit frågan att förstatliga sjukvården.

I Danmark har man avskaffat amten och infört en slags regioner. Där har det innburit att "mellannivån" blivit kraftigt nedtonad, bl a så har den inte beskattningsrätt. Tidigare hade amten en stark ställning. Det fanns förslag om att helt avskaffa mellanivån, men till slut blev det en kompromisslösning med en nedtunnad mellannivå istället. Samtidigt har Danmark slagit ihop kommuner. Vad som skett i Danmark påminner alltså lite om det jag skrev om i mitt förra inlägg.

Andra bloggar om: politik, regioner, danmark, samhälle,
Intressant

Behövs en "mellannivå" i svensk politik?

2007-02-27T15:26:00.000-08:00

Den s k ansvarskommittén har kommit med sitt förslag om att ersätta de nuvarande länen med färre men större regioner. Detta har föranlett en hel del diskussion. Såväl stordrift som smådrift har sina för- respektive nackdelar, och jag vet i dagsläget inte riktigt hur jag ska ställa mig storregioner är att föredra framför dagens län. Men Dagens Nyheters ledarsida tar upp en intressant fråga i sammanhanget, som även jag funderat en del över. Är det inte dags att slopa "mellannivån" i Sveriges politiska system helt och hållet? I Sverige bedrivs politik på tre nivåer - lokalt på kommunnivå, regionalt på läns- och landstingsnivå, och centralt på statlig nivå. Man kan ställa sig frågan om inte den första och den sista nivån är tillräckliga för ett land som Sverige, med vår storlek och våra politiska traditioner.

Staten bör ha ansvar för de "tunga" frågorna som utrikespolitik, försvar, grundläggande socialförsäkringssystem, större infrastryktursatsningar, avancerad sjukvård, högre utbildning och forskning. Kommunerna har ansvar för den lokala samhällsplaneringen och servicen. Det kan i princip vara bra med kommunsammanslagningar, om det leder till att kommunerna kam ta över vissa av landstingets uppgifter, som närsjukvård. Sockenstämmans eller byalagets tid är förbi. Den gemenskap som fanns i gamla tiders småkommuner bör vara en sak för civilsamhället, och ej för politiken. Mellannivån kan vi skippa, då deras uppgifter flyttas antingen nedåt ett uppåt.

Sedan ska vi förstås komma ihåg att mycket av det som sköts av stat och kommuner kan skötas på ett utmärkt sätt av privata aktörer. Skola och sjukvård kan finansieras genom statliga checksystem. Sedan kan man välja om man vill att en statlig, kommunal eller privar aktör vill utföra uppgidten. Jag kan inte i dagsläget säga att så eller så ska Sverige vara organiserat. Men de förslag jag spånat på här kan utgöra en stomme för en vidare diskussion. Slopa landstingem, ganska stora och självstyrande kommuner, statliga checksystem för och privata aktörer i välfärden.

Andra bloggar om: politik, regioner, samhälle, kommuner, landsting
Intressant

Dagens nättidningsrunda...

2007-02-22T04:46:00.000-08:00

"Sverige har fel om illegala aborter". En polsk rapport hävdar att förekomsten av illegala aborter är färre än vad som påstås i den svenska debatten. Förekomsten av illegala aborter är ju ett av abortförespråkarnas klassiska argument.

I övrigt så bjuder dagens nättidningsrunda på en hel del som gör en nedstämd. Dagen bverkar ha många artiklar på ekumenik-temat. Den Bibliska läran att kyrkogemenskap förutsätter lärogemenskap tycks inte ha speciellt mycket stöd av Dagen.

Andra bloggar om: ekumenuik, aborter, kyrkor, kristendom, religion, etik,
Intressant

Församlingstukt

2007-02-22T04:23:00.000-08:00

”Pingströrelsen borde be människor om ursäkt”, lyder en rubrik i Dagen. Artikeln handolar om en diskussion som upppstått med anledning av pingströrelsenr tidigare prexis att utesluta folk från församlingen. Uteslutningar måste givetvis vara baserade på klara och uppenbara avikelsser i lära eller liv. Det har säker funnits en hel del uteslutning som byggt på felaktig information och lösa rykten. Sedan bör ju förstås föramlingen inte går utöver Skriften, och införa bud som inte finns i Bibeln (som tex förbud mot alkohol, etc).

Men är det fråga om klart bevisade avvikelser från Bibelns lära så, är det församlingens skyldighet att bedrvia kyrkotukt. Man kan inte tro eller leva som man vill i en kristen församling. Biblisk församlingstujt är en form av kärlek, då församlingen talar om vad som är rätt och fel inom en kristen församling. Det faktum att de flesta kyrkor verkar ha övergivit församlingtukten är ett av de stora avfallstecknen i svenskl kristehet.

Andra bloggar om: kyrkor, pingströrelsen, kristendom, religion, teologi,
Intressant

Vetenskap och värderingar

2007-02-21T10:01:00.000-08:00

Ofta sägs det att man måste skilja skarpt mellan å ena sidan vetenskap och å andra sidan politik och etik. Anledning är oftast att vetenskapen sysslar med fakta, medan politik/etik sysslar med värderingar. Man tänker sig att det finns en skarp skillnad mellan dessa båda. Ibland tänker man sig att värderingar inte kan vara sanna eller falska, utan att dessa istället är ett uttryck för subjektiva preferenser. I vilket fall som helst, så kan man aldrig härleda några värderingar från några faktapremisser.

Tanken på en skarp åtskillnad mellan fakta och värderingar var vanlig hos många tidiga analytiska filosofer, som t ex de logiska positivisterna. I dagens filosofi är den betydligt mer omstridd. Dock förekommer den ofta i halvfilosofiska sammanhang. I mycket samhällsvetenskap och ekonomi tycks det fortfarande ingå i trosbekännelsen att man måste skilja mellan vetenskap och värderingar. Den har kanske ifrågasatts av en och annan postmodernist (som anser att allt är tyckande och det inte finns några sanningar ö h t). Men den klassiska tanken att värderingar kan vara sanna eller falska är på det hela taget seglivat i debatten.

Tanken att värderingar inte kan vara sanna eller falska ser jag faktiskt inga goda skäl att tro på. Ett argument som framförts för att värderingar inte kan vara sanna/falska är att det råder en extrem oenighet, och att det inte finns någon metod för att avgöra dess sanning. Men oenighet råder även om många fakta. Inom stora delar av humanioran och samhällsvetenskapen - inte bara den rena moralfilosofin - är oenighet regel snarare än undantag. Ofta berör denna oenighet själva metoden. Och jag ser inte varför frånvaron av en (explicit) metod skulle innebära att det inte finns några sanningar. Inom vissa områden har det framförts teorier att sanning skulle vara detsamma som "principiell bevisbarhet" (som t ex intuitionismen inom matematiken). Me man kan fråga sig om detta gäller i alla sammanhang. Vissa typer av fakta är ju så att de presenteras för oss på ett omdedelbart sätt, utan att ta genvägen gemom någon metod. Vi vet intuitivt att andra människor har medvetanden, utan att vi har tillgång till någon specigik metod.

Vissa skulle hävda att värderingar är sanna eller falska, men att värderingar är en speciell sorts fakta, som inte kan härledas från "vanliga" (naturliga) fakta. Såväl denna ståndpunkt, som ståndpunkten att värderingar saknar sanningsvärde, brukar stödjas med någon form av "den öppna frågans argument". Hur man än beskriver de empiriska eller naturliga sakförhållandena, så är det alltid en öppen fråga vaf som är moraliskt riktigt. Hur mycket vi får veta om resultaten av en viss politisk reform, så är det alltid en ytterligare fråga om dessa resultat är önskvärda eller inte. Men det är inte säkert att detta innebär att värden inte kan vara "naturliga" fakta. Det kanske är så värden är sp ytterst komplexa sakförhållanden, och att det är i praktiken omöjligt att på ett enkelt sätt räknaa upp allt som måste vara fallet för att ett värde ska föreligga.

Jag säger nu inte att det är så att värderingar/värden är en form av naturliga, empirisak sakförhållanden, vilka i princip skulle kunna vara tillgängliga för vetenskaplig forskning. Tvärtom finner jag det intuitivt tilltalande att emoiriska fakta åtminstone inte fullständigt determinerar några värdeförhållanden. Men den viktigaste poängen är, att även om värderingar aldrig följer logiskt ur några empiriska premisser, så är det ofta så att värderingar följer prragmatiskt från vissa empiriska premisser. Ofta är det så att det är underförstått vad som är gott och eftersträvansvärt. Därför kan vi i praktisk argumentation ofta inte tala om detta explicit. I all praktisk argumentation finns det en hel rad premisser som är underförstådda. Det kan vara såväl empiriska som värdepremisser.

Andra bloggar om: vetenskap, filosofi, etik, samhälle
Intressant

Anglikaner nu igen

2007-02-21T00:52:00.000-08:00

De konservativa anglikanerna ställer ett ultimatum till liberalerna i USA: "Sluta att välsigna homosexuella".

Men den anglikanska kyrkofamiljen är en problematisk företeelse. Den bygger på en gemensam kultur eller historia, snarare än på en gemensam lära och bekännelse. Från början har det funnits högkyrkliga, väckelsekristna, kalvinister och diverse andra. Att mångfalden utökas med en liberal falang är ett naturligt led i utvecklingen. Det är samma utvecköingslije som har skett i den lutherska kyrkan. Först började manmed ortoxoxa lutheraner och pietister i samma kyrka. När man väl övergav tanken att kyrkan bygger på enighet i läran, så var det bara en tidsfråga innan liberalerna kom in.

Andra bloggar om: anglikaner, kyrkor, lutherdom, kristendom, religion
Intressant

Är det så märkligt?

2007-02-21T00:24:00.000-08:00

Jag sitter och lyssnar på Ring P1. Prgoramledaren delgav sin förvåning över att det blev så få reaktioner på professor Dahlströms teorier att könen skiljer sig åt till sina naturer. Men är det så märkligt egentligen? Tanken på könet som en social konstruktion drivs ju främst av kultureliten. Dahlströms uppfattning är sunt förnuft för många vanligt människor.

Andra bloggar om: feminism, politik, samhället, ideologi, Annica Dahlström

Intressant

Dagis ingen rättighet

2007-02-20T13:29:00.000-08:00

Jag sitter och tittar på något debattprogram på TV. Man diskuterar om huruvuda det är en "rättighet" att få barnomsorg nattetid. Själv anser jag generellt sett inte att det är någon rättighet att få kommunal barnomsorg. Iställer borde man införa en generall barnpeng, antingen i form av en check/bidrag, eller som ett skatteavdrag. Sedan får marknaden avgöra vilka former av barnomsorg som uppkommer. Det kan vara så att kostnaden för att ordna en viss typ av barnomsorg av den (extra) förtjänsten av ett visst speficikt arbete. Det är så marknaden fungerar i övriga fall. Ibland kostar saker mer än de smakar.

Andra bloggar om: dagis, politik, samhälle, barnomsorg, ekonomi
Intressant

Vetenskapstroende "skeptiker"

2007-02-20T11:32:00.000-08:00

Jag sitter och lyssnar på Tendens i P1. De har haft en serie av program om andlighet, tro-vetande och "den andra sidan". Några riktigt "vetenskapstroende" komemr till uttryck i programmet. Jag kan på sätt och vis förstå denm, ty jag hörde själv till deras skara för ett antal år sefan. Idag kan jag tycka att det är smått fantastiskt att människor som gärna vill framstå som förnuftiga och bildade, har svårt att tänka ett steg längre än vad vetenskapen räcker. Att de inte ställer sig frågor om vad vetenskapen FÖRUTSÄTTER. Det är som om deras själva tänkande vore begränsat av (natur)vetenskapem, som om "tanken stannar" när de närmar sig metafysiska eller filosofiska frågor. Det att det finns en verklighet utanför naturvetenskapen må vara svårt att tänka sig, för den som är uppvuxen med ett naturvetenskapligt tänkande. Kanske krävs en lång process av reflektion. Eller en plötslig aha-upplevelse. Det krävs insikt, eller vishet, något ner än bara informationsbearbetning.

Andra bloggar om: religion, filosofi, vetenskap
Intressant

Småbarn, anglikaner och mynt

2007-02-20T04:19:00.000-08:00

Med hjälp av modern läkekonst så kan Gud rädda även ett så här litet barn. Fler läkare borde ägna sig åt att rädda småbarn än att dräpa dem.

Håller konservativa anglikaner på att närma sig Rom? Det är bra att de distanserar sig från de liberala anglikanerna, men man kan undra om den Romersk-katolska kyrkan är det bästa alternativet att söka sig till. De borde söka sig till den lutherska ortodoxin istället, som ju både har bibeltro, sakrament och liturgi.

Republikanska föreningen vill ta bort kungen från våra pengar. I USA så har man dolt "In God We Trust" från de nya endollarsmynten.

Andra bloggar om: etik, medicin, samhälle, pengar, kristendom, katolicism, kyrkor
Intressant

Skrivbordspedagogiken och flumskolan

2007-02-20T01:57:00.000-08:00

Inger Enkvist slår huvudet på spiken angående den svenska skolpolitikens problem:

"Ämnet pedagogik framställer sig självt som vetenskapligt, men om rekommendationerna varit vetenskapligt baserade hade vi i dag haft en bättre skola än någonsin tidigare"

Exakt. Den svenska skolan har fungerat som en experimentverkstad för skrivbordspedagoger.

Det är inte bara skolan som har dessa problem, även om de är extra stora där. Stora delar av den svenska sociala ingenjörsideologin bygger på föreställningen att ett samhälle kan styras från skrivbordet.

I grunden har vi den s k samhälls- eller beteendevetenskapen. Det har funnits en tro att man kan förstå samhället på ett vetenskapligt sätt, ungeför som en geolog förstår en sten. Men samhällsvetenskapen är notoriskt osäker, och har svårt att fånga det som är unikt mänskligt, som moral, värden, frihet, etc. Vi kommer aldrig att få skåda någon samhällsvetenskaplig revolution, såsom skett inom naturvetenskapen. Samhällsvetenskaper som ekonomi, psykolgi etc kan förvisso säkert vara bra ibland, med de kan inte skiljas från sina filosofiska grunder. Ytterst handlar det om människosyn. Och en dos sunt förnuft.

Andra bloggar om: skola utbildning, samhälle, vetenskap, politik, ideologi, filosofi
Intressant

Debatten kring könsroller, biologi och vetenskap

2007-02-18T14:09:00.001-08:00

Nu går diksussionen kring Annica Dahströms politiskt inkorrekta forskning om skillnader mellan könen. Eftersom Dahlström menat att det finns skillnader mellan kvinnor och män som inte är sociala konstruktioner, så kan man ju vänta sig att tyckarmaskineriet automatiskt igång när hon uttalar sig offentligt i frågan. Frågan är till att börja med inte så mycket om hon har rätt eller fel. Nej, den politiskt korrekta ideologin har ju på förhand bestämt att alla könsskillnader är sociala konstruktioner, orsakade av förtryckande och begränsande samhällsstruktuter.

Men utöver dessa omedelbara känslomässiga reaktioner från den politiska korrekthetens väktare, så kommer det säkert en och annan biolog eller naturvetare som hävdar att Dahlström har fel. Och visst kan vi förvänta oss att även sådana finns. Alla vetenskaper innehåller ju ett visst moment av tolkning (mer i forskning som berör mänskligt beteende och identitet än i "hårda" vetenskaper). De som till varje pris vill försvara feminismen kan därför alltid hitta osäkerhetsmarginaler och påstå att politiskt inkorrekta slutsatser är en "vantolkning". Men vi kan ju alltid vända på steken: Om tesen att kösnskillnader (åtminstone delvis) är biologiskt betingade innehåller en den osäkerhet, gäller inte detsamma för den motsatta tesen att (nästan) alla könssskillnader är sociala konstruktioner? Är inte den sernare tesen nog så osäker? Mycket av stödet kommer för denna likhetsfeministiska tes kommer ju från "mjuka" discipliner som genusvetenskap, sociologi etc. Är inte dessa vetenskaper bland de allra mest osäkra vi har inom akademin? Händer det där nog så ofta att spekulativa hypoteser (som tex könsmaktsordningshypotesen) lanseras som "fakta"?
Andra bloggar om: forskning, vetenskap, Annica Dahlström, feminism, samhälle
Intressant

Guds förutseende och människans frihet

2007-02-18T11:53:00.000-08:00

En annan bok jag håller på att läsa - eller läsa om rättare sagt - är The Only Wise God av den amerikanske kristne filosofen William Lane Craig. Den handlar om en förmodade eller skenbara motsättningen mellan gudomligt förutseende och mänsklig frihet. Ofta brukar detta framhållas som en inkosistens i gudstron. Om det ät så att Gud veta allt som vi kommer att göra i framtiden, innebär det inte att vi inte kan ha någon frihet? I bland annat diskussionen om profetiors möjligheter kommer denna fråga ibland upp.

Men Craig visar på att den skenbara motsättningen mellan förutsende och frihet bygger på ett logiskt felslut. Jämför följande två påståenden:

(1) Det är nödvändigt att: Om Gud vet att jag kommer att göra X i motgon, så kommer jag att göra X i morgon.

(2) Om Gud vet att jag kommer att göra X i morgon, så är det nödvändigt att jag kommer att göra X i morgon.

Läran om gudomligt förutseende innebär bara att (1) är sann. Om vi dessutom ska sakna fri vilja så måste även (2) vara sann. Men två säger något starkare än, och följer inte från, (1). Den skenbara motsättningen mellan frihet och förutseende försvinner enligt Craig om vi inser skillnaden mellan (1) och (2).

Andra bloggar om: teologi, kristendom, gud, filosofi
Intressant

The Wisdom of Crowds

2007-02-18T04:54:00.000-08:00

Jag håller på att läsa klart en intressant bok av James Surowiecki: The Wisdom of Crowds. Boken kan enklast sägas vara en populärvetenskaplig framställning av idén om spontana ordningar. En vanlig "common-sense"-föreställning att när man ska lösa ett problem, så ska man söka sig till "experten". Det finns en stakr tilltro till att kunskaper och förmågor finns så att säga koncentrarade i enskilda individer, de "starka ledarna" eller "experterna". Det gäller bara att finna den rätte personen för ett visst uppdrag. Att lita på "massorna" är något högst irrationellt. Sådana föreställningar har legat till grund för kritik mot både demokrati och marknadsekonomi.

Surowiecki menar tvärt att kunskaper inte finns samlade i enskilda individer på detta sätt. Tvärtom, kunskaper finns spridda i små stycken hos folkmassorna. Istället stt leta efter experter som dirigerar saker till sin rätt, så bör man finna mekanismer för att koordinera och aggregera dessa spridda kunskaper. Här spontana ordningar i form av marknader och demokratiska val generellt sett överlägsa hierarkiska och centralistiska organisationsformer.

Surowiecki är inte med detta någon ultralibertarian. Det finns villkor under vilka "massornas visdom" fungerar sämre, och villkor under vilka de fungera bättre. Individer måste fatta sina beslut självständigt. De bör finnas en viss mångfald i gruppen. Surowiecki påpekar att det här inte handlar om "vanlig" sociologisk mångfald, utan om kognitiv mångfald. Det är t o m så att grupper med några mindre kunniga är bättre än grupper med endast experter; detta eftersom de senare tenderar att resonera ganska lika. (Detta är inget som Surowircki säger uttryckligen, men jag undrar om det inte kan vara ett större problem för amerikansk samhällsvetenskap att det ena stora partiet är kraftigt underrepresenterat på många elituniversitet, än den socioekonomiska eller etniska snedrekryteringen). Slutligen så måste det finnas mekanismer för att aggregera de många enskilda individernas val.

Boken är populärt skriven, och teorin varvas hela tiden med en rad exempel från såvl politik och ekonomi som vardagsliv och en rad andra sammanhang. Varför flyger fåglar som de gör? Varför uppstår trafikstockningar? Varför går kön jag ställt mig i så långsamt? Det kan vara på sin plats att återberätta bokens inledande exempel. Det var en forskare som hade vägarna förbi en tillställning på landsbugden, där det bl a fanns en tävlning där det gällde att gissa vikten på oxe. Forskaren beslöt sig för att titta lite närmare på de gissningar som hade kommit in. Det visade sig då att det genomsnittliga svaret var mer exakt än någon deltagares enskilda svar. När många människor får gissa vikten på oxen, så komemr vissa att ta i lite för mycket, medan andra underskattar vikten. Är det tillräckligt många som deltar i gissningsleken kan vi förvänta oss att dessa grupper tar ut varandra ganska väl. Så fungerar det i många andra sammanhang också. På individuell nivå, i varje enskild situation, handlar vi ofta irrationellt. Men på aggregerad nivå så kommer de olika irrationella valen att ta ut varandra. Marknadsekonomier och demokratier är redskap för att på detta sätt balansera de många ofullkomliga valen mot varandra. Här tror jag att det finns en viktigt poäng för de som vill försvara negativ frihet från oliak former av social ingenjörsideologi. Poängen är inte att vi bör vara fria för att vi alltid är rationella och fullkomliga. Poängen är i ett fritt samhälle så tar olika människors ofullkomlighet ut varandra, och vi förhindrar att någon grupps ofullkomlighet upphöjs till statsideologi.

Andra bloggar om: politik, samhälle, ekonomi,
filosofi, ideologi,
Intressant

Kreationistisk utbildning

2007-02-18T02:40:00.000-08:00

Jag ser att såväl Institutie for Creation Research som Answers in Genesis har nätbaserade distansutbildningar. Man tar upp både bibliska och naturvetensakpliga aspekter av skapelsetron. Jag har inte skälv läst någon av dessa utbildningar, så jag kan inte uttala mig om hur de är. Men de låter ju intressanta, och det är förmodligen bra att det finns. I USA är det ju överlag enklare att bedriva akademisk eller intellektuell verksamhet utanför universitetens ram, på fristående tankesmedjor etc. Det är något vi borde ta efter i Sverige.

Andra bloggar om: kristendom, liturgi. teologi, vetenskap, religion, kreationism, utbildning,
Intressant

Radiogudstjänst

2007-02-18T02:26:00.000-08:00

Jag satt just och lyssnade på radiogustjänsten. Det är normalt inget jag kan rekommendera, så inte denna gång heller. Gospelgudstjänst från Immanuelskyrkan i Örebro. Undethållning, Bibel 2000 och en kvinnlig predikant. Det är sådant man bjuds på i all fler kyrkor och församlingar. Av sådana skäl är den s k "ekumentiska" rörelsen något som bör undvikas av kristna. Vi behöver alltså inte mer av kompromissande och utslätande enhet bland kristna, utan enhet kring Bibeln och den klassiskr kristna tron och liturgin.

Lyckligtvis höjs det avvikande röster även inom frikyrkligheten. I det senaste numret av Världen Idag som jag läste på statsbiblioteket fanns ett långt debattinlägg som kritiserade den moderna ekumeniken bland kristna.

Någon som ska ut och fiska? Man kan göra som den här mannen.

Andra bloggar om: gudstjänst, bibeln, liturgi, kristendom, religion, ekumenik
Intressant

Kyrkan behöver inte bli "relevant"

2007-02-17T08:14:00.000-08:00

Jag sitter och lyssnar på Människor och tro. Det har visst visat sig att endast 4% av de amerikanska ungdomarna är (bibeltrogna/evangelikala) kristna. Av programmet att döma verkar många tro att det stora felet är kyrkan som institution. Om kristendomen "förpackades" på ett annat sätt, så skulle kanske folk bli intresserade.

Är det inte samma sak vi hört gång efter annan från CGM (Church growth movement)? Predikant efter annan har förkunnat att den "traditionella" kyrkan är "död", och att kristendomen måste förkunnas på ett "relevant" sätt, etc etc etc. Allehanda förnyelsekoncept har florerat inom församlingar och samfund. Snart är väl ändå den stora väckelsen här...

Men vi ska komma ihåg att det inte finns någon kristendom utanför kyrkan. Kristendomen finns där kyrkan finns, d v s där evangeliet förkunnas och sakramenten förvaltas. Ordet och sakramenten, det är det som gör människor till kristna, och inte moderna marknadsförings- och managementteorier.

Andra bloggar om: kyrkan sakrament, kristendom, religion, liturgi. teologi, kyrkor, evangelisation
Intressant

C S Lewis

2007-02-16T01:29:00.000-08:00

Här kan nu läsa en artikel om C S Lewis ur ett lutherskt perspektiv. Även om Lewis var anglikan, så hade han en hel del klokt att säga.

Miljövänner och människofiender

2007-02-16T00:31:00.000-08:00

Det har talats en del om miljön och klimatet på sistone. PÅ bl a "Ring P1" så har det hela kopplats ihop med en påstådd "överbefolkning". Detta påvisar ett grundläggande problem inom delar av den s k miljörörelsen. Låt mig till att börja med påpeka att det finns mycket bra inom miljöarbete. Det finns många fall där ett mindre klokt förvaltarskap lett till stora problem.

Men den mer radikala miljörörelsen är betydligt mer problematisk. Här handlar det inte längre om ett klokt förvaltarskap. Snarare har man en grundsyn, där människans närvaro är något närmast per definition problematiskt. Man tycks tro att det finns något obefläckat "urtillstånd", och att mänsklig manipulation av detta urtillstånd sätter människan i ett oundvikligt skuldtillstånd.

Det är inom sådana radikala strömningar inom miljörörelsen som motstånd mot modern teknik, som kärnkraft eller genteknik (det senare av avgörande betydelse för kanske hundratals miljoner människan i u-länderna). Det är också mot bakgrund av sådana radikala miljöströmningar som vi måste se talet om den s k "överbefolkingen".

Denna radikala miljörörelse står i många avseenden i radikal kontrast till den klassiska, kristna synen på förvaltarskap. Människan har fått i uppdrag att vara fruktsamma och att föröka sig, och att lägga världen under sig. Detta gäller än idag. Människan står över den lägre skapelsen, och skall råda över den. Den radikala miljörörelsen sänker människan till djurens nivå.

Andra bloggar om: miljön, klimat, kristendom, religion, teologi, miljöpolitik,
Intressant

SD:s kyrkosyn strider mot Bibeln

2007-02-14T10:38:00.000-08:00

Sverigedemokraterna skriver i ett pressmeddelande att ”Skolor ska vara skyldiga att anordna traditionella kyrkliga skolavslutningar”. Detta visar på motsättningen mellan Sverigedemokraternas kulturkonservativa kyrkosyn och Nya Testamentet kyrkosyn. Jag har vid ett antal tillfällen i bloggen betonat att de vänsterkristnas "sociala evangelium" är en förvanskning av biblisk kristendom. Men biblisk kristendom kan även hotas från ett kulturkonservativt håll. Många kulturkonservativa betraktar kyrkan i första hand som en kulturinstitution. Kyrkan och dess traditioner blir en del av "folksjälen", eller något liknande. Kyrkan blir en inomvärldslig institution. Kulturkonservativa är därför varma anhängare av ett stats- eller folkkyrkosystem.

Den nytestamentliga kyrkosynen framhåller tvärtemot att kyrkan har ett övernaturligt uppdrag. Kyrkan består av troende, pånyttfödda människor. Kyrkan är ingen kulturinstitution, till för var och en som vill ha lite högtid och tradition. Som en förljd av detta är Biblisk kristendom mot varje form av stats- eller folkkyrkosystem. Det råder en fundamental motsättning mellan den bibliska och den kulturkonservativa kyrkosynen. Den har lett till politiska konfrontationer i historien, och vi måste vara beredd på att så kan ske även i framtiden.

Andra bloggar om: politik, sverigedemokraterna, kristendom, religion, konservatism, kyrkan, teologi
Intressant

Partistöd och tomma stolar

2007-02-13T15:26:00.000-08:00

Bör partier få partistöd för "tomma stolar"? Frågan har ju som ni kanske noterat väckts på sistone. Man kan förstås diskutera huruvida vi över huvud taget ska ha partistöd. Men om vi ska man partistöd, så bör man fråga sig vilka omkostnader detta är avsett att täcka, och är dessa kostnader på något sätt korrelerade till antalet ledamöter i olika politiska församlingar. Så långt jag funderat på saken i skrivande stund, så är jag böjd aatt hävda att partistödet inte bör påverkas av antalet ledamöter, eller eventuella tomma stolar.

Partistödet är tänkt att bekosta partiarbete och opinionsbildning, så att partier inte ska bli beroende av ekonomiska intressen. Partistödet ska alltså inte vara någon belöning för att partier lyckas vinna ett visst antal platser. Därför kan man fråga sig varför man över huvud taget ska ge olika mycket stöd beroende på partiers storlek. Dett a kan ju snarare bidra till att konservera rådande partistrukurer, och minska utrymmet för politiskt nytänkande och alternativa infallsvinklar. Det faktum att partier är små och har få mandat kan ju på motsvarande sätt tas som skäl för att dessa är i extra behov av ekonomisk "hjälp". Vi behöver givetvis ha ett visst skydd mot direkt oseriösa partier och plojpartier. Därför kan man ha någon gräns, motsvarande t ex riksdagsspärren på 4%, samt givetvis att det ska finnas en fungerande organisation. Men sedan bör alla partier som uppfyller dessa krav få lika mycket stöd.

Sammanfattningsvis: Om partistöd alls är berättigat, så är det som en hjälp och inte som en belöning. Då det är en hjälp, så finns det ingen anledning att ge större partier mera stöd.

Andra bloggar om: politik, sverigedemokraterna
Intressant

Ekumenik och annat

2007-02-13T01:03:00.000-08:00

Dagen ska vara en "ekumenisk motor", enligt tidningens nya tillförordnade chefredaktör.

Det sägs ibland att tillgång till preventivmedel minskar antalet aborter. Men det finns de som är av en annan uppfattning. Det senare 1900-talets rikliga tillgång till p-medel har drivit på en sexuella "frigörelsen", vilket är en viktigt orsak till många aborter.

Nordkorea och Saudiarabien är de länder som är värst när det gäller att förfölja kristna.

Här kan ni läsa hur den kristna kyrkan ska förhålla sig till den pågående debatten om klimatet.

Andra bloggar om: ekumenik, teologi, kyrkor, sex, kristendom, religion, massmedia Intressant

Från den kristna världen

2007-02-11T09:00:00.000-08:00

Så där en 10% av den lutherska Wisconsinsynodens församlingar kan ha någon form av "contemporary worship". Oftast är det kanske inte så extrema manifestationer, men det kan vara värt att hålla ett öga på utvecklingen. Wisconsinsynoden är ju annars en av de ledande, någorlunda klart konfessionella lutherska kyrkorna, även om den har en och annan tveksam uppfattning.

Det kalvinistiska partiet SGP har stängt ner sin hemsida i skrivande stund. Så sker alltid på söndager, av respekt för vilodagen. Kalvinistisk legalism, kan man kalla detta.

Institute for Creation Research kommenterar dagens liberalteologiska spektakel: Evolution Sunday.

"Fundamentalister" i Nederländernas regering

2007-02-09T15:55:00.000-08:00

Det ser ut som om det kristna, kalvinistiska partiet Christen Unie kommer att ta plats i den nederländska regeringen, tillsammans med socialdemokrater och kristdemokrater. Christen Unie bildades runt år 2000 av två tidigare kristna partier. TIll skillnad från Kristdemokraterna så företräder CU en tydligare konfessionell, kristen linje. Enligt beskrivingen på engelska wikipedia så ska partiet kombinera konservativa ståndpunkter i moralfrågor med center-vänsteråsikter i välfärdsfrågor mm. I mina öron låter detta lite som "gamla" KDS i Sverige.

Det finns även ett mer konservativt, kalvinistiskt parti i Nederländerna: Staatkundig Gereformeerde Partij (SGP, ung. "Reformerta Politiska Partiet"). Detta har utmärkt sig bl a genom att tidigare inte tillåta kvinnor att bli medlemmar.

Andra bloggar om: kristendom, politik, nederländerna, religion
Intressant

Evolution Sunday

2007-02-08T14:03:00.001-08:00

En ny liberalteologisk tradition breder ut sig i amerikanska kyrkor: "Evolution Sunday". Över 500 amerikanska församlingar lär sluta upp kring det hela. Inte nog med att kyrkor accepterar att den kristna läran blandas ut med icke-kristna filosofier, utan t o m propagerar för de senare. Jag känner inte till om något liknande spektakel kommer att äga rum i Sverige. Här är ju debatten inte lika het som i USA.

Den konfessionella lutherdomen kan förstås inte acceptera någon som helst kompromiss med den anti-kristna evolutionsläran. Bibeln auktoritet måste upphållas, från den första versen i Första Moseboken. Därför vänder hon sig emot varje icke-kristen lära som försöker att kompromissa med den Bibeln, vare sig det är fråga om medeltida skolastok eller modern, naturalistisk vetenskap.

Andra bloggar om: evolution, kreationism, kristendom, filosofi, religion, teologi, kyrkor,
Intressant

Tvåkällshypotesen och annat elände...

2007-02-08T01:15:00.000-08:00

Inte bara svenska studenter stöter på bibelkritik vid de statliga, "teologiska" fakulteterna. Läs om en amerikansk students möte med "tvåkällshypotesen". Jag skriver "teologiska" inom citationstecken; teologi betyder ju "läran om Gud" och det är ytterst tveksamt om någon lär känna Gud genom våra statliga universitet.

Ett intressant (?) forum med "nyandlig" touch finns här. Synnerligen intressant är detabbtråden "Vetenskapsmagasinet deklarerar sin vetenskapstro". Jag missade visst detta avsnitt av VM, men man hinner ju knappast med allt elände som sänds ut i etern. VM använder ju sig av samma retorik som evolutionisterna (naturalisterna). Man tycks ha problem med att skilja mellan vetenskap och verklighet, mellan naturalism och vetenskap och mellan naturalism och verklighet.

Som jag tidigare påpekat - universitet och massmedia är två stora källor till förvillelse.

Det råder en viss oenighet inom KD angående "abortturismen".

En intressant vetenskaplig/filosofisk organisation är International Society for Complexity, Information and Design (ISCID).

Andra bloggar om: bibeln, kristendom, kreationism, evangelisation, tv, vetenskap, filosofi, intelligent design
Intressant